Det är med stor förvåning jag idag läser DN. Nu intar Mona Sahlin en ny åsikt om svensk truppnärvaro i Afghanistan. Detta en vecka efter besöket i Kabul. Då gav hon beskedet att vi skulle vara kvar länge - uppdraget var så stort. Sverige skulle stå upp för resultatet från Kabulkonferensen. Säkra att Afghanistan från 2015 kan ta över ansvaret för säkerheten.
Men, idag säger Mona något annat. Otydligt kanske, går att tolka lite olika. Visst. Men när jag läser helheten blir jag upprörd över innehållet. Hon säger nu att en propp i höst skall gälla ett år. Det är inte det konstiga - så har vi gjort varje år beroende på FN-mandatets formulering. Men, nu verkar hennes krav vara mer än så. Dels säger Ohly att han är glad att man enats om att proppen skall innehålla en exitstrategi. Fram till nu har ( s) och (mp) varit eniga om att man vill utvärdera insatsen - men nu verkar Ohly hållt i pennan. Nu skall en existrategi presenteras.
Och, on top of that - anger Mona Sahlin att hon är sur på att Alliansen inte samrått med henne om artikeln vi i arbetsgruppen skrev. Men hallå - är det ledaren för oppositionen, en eventuell statsminister som byter positioner så sandlådeaktigt? Om det vore propositionen som vi presenterade - men det var en artikel. Och nog borde väl oppositionsledaren och s-ordföranden ha en åsikt som gäller - oavsett en artikel från mig, Birgitta Ohlsson, Holger Gustafsson och Sten Tolgfors. Hon lät ju riktigt engagerad och långsiktig när hon uttalade sig från Kabul, men det rann av snabbt när hon kom hem och mötte Ohly.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar