Lena Sommestad följer idag upp den socialdemokratiska relativitetsteorin - om inte alla är lika, äger lika, tjänar lika eller är lika friska kan man se orättvisorna växa. Upp till kamp! Jag och kompisen går till skogen, plockar blåbär men jag nöjer mig när jag nått 1 liter och hon stannar kvar och plockar ytterligare en liter. Då kan jag med socialdemokratisk skärpa påstå att orättvisan växt. Jag kan kräva att hon delar extralitern med mig så vi båda får lika mycket - då har vi utraderat orättvisan.
Måste säga att jag blir förvånad över att läsa hennes inlägg. Det verkar vara helt centralt att hålla fast vid att fattigdom ska mätas relativt. Detta är den enda vetenskapliga hållningen, enligt henne. Jag kan förstå att hon vetenskapligt vill stötta sitt partis argument att fattigdomen i Sverige ökar. Om man istället säger att fler har fått det bättre så passar det inte den socialdemokratiska problemformuleringen. Det faktum att vissa fått mer måste leda till att alla andra också får lika mycket - annars växer den relativa fattigdomen. Den ska bekämpas enligt socialdemokraterna. Hellre då att ingen får mer än att den relativa fattigdomen växer.
Att antalet personer som lever på bidrag minskat med 23% mellan 2004 - 2008 enligt SCB är ett annat sätt att beskriva verkligheten. Att trenden vände 2009 och då ökade med 5% är inte bra, men det har framförallt skett bland arbetslösa där antalet växte med 42%. Att leva på bidrag innebär enligt SCB att ha sociala ersättningar och bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.
För mig är det viktigt att samhället inte står stilla - att det sker utveckling. jag vill att man ska kunna bli rik i Sverige - och inte bara genom Lottovinster, utan genom idéer, mod och arbete. Det ska finnas möjligheter för den som kämpar, att göra en framgångsresa i Sverige. Det är bara så vi kan få ett bättre samhälle. Det är bara genom att uppmuntra människor att vilja göra mera, satsa mera och jobba för framgångar som vi alla kan bli vinnare.
Jag blir verkligen trött på den socialdemokratiska argumentationen. Här i Södetälje hade jag en intensiv debatt om politiska mål skulle formuleras för hälsa eller ohälsa. Socialdemokraterna såg det som avgörande att minska skillnaderna i ohälsotal mellan olika områden. Då skulle rättvisan öka. Med den hållningen var det bättre att fler drabbades av ohälsa än tvärtom. På samma sätt kan man nu driva linjen att fattigdomen minskar om rika lämnar landet eller om de beskattas hårdare för att kunna bekosta höjda bidrag. Detta synsätt verkar prägla hela socialdemokratin, professor eller inte.
För min del är det viktigare att öka rättivsan genom att fokusera på det friksa - på hälsan, att fler företag kan anställa så flera kommer i arbete och kan förbättra sitt liv. Då minskar de som är beroende av bidrag i olika former och då växer livschanser och drömmar kan förverkligas. För min del är det bättre att bekämpa faktisk fattigdom genom att fler kan få möjligheter att höja sina inkomster genom arbete, att fler blir rika än att jaga relativ fattigdom - d v s de med högsta inkomsterna. För mig är det viktigare att jobba för ett Sverige där alla får möjlighet att bli rikare, än att jobba för att minska den relativa fattigdomen? Det måste alltid löna sig att utbilda sig, våga ta risker och att arbeta.
2 kommentarer:
Jag tycker att du verkar argumentera för att man kan ignorera de som har det sämst för att många har fått det bättre. Det är lätt att ignorera de personer som lever på marginalen i Sverige -de är ganska få. Men är det moraliskt och rätt? Det är inte så att socialdemokrater anser att folk inte får bli rika. Det är helt enkelt inte sant. Men vi är definitivt intresserade av att minska fattigdom - i världen och i Sverige. Det finns ingen, absolut ingen, som tjänar på att det finns personer som lever på existensminimun. Det skapar stora klyftor och problem i ett samhälle. Eller vill du bo i ett gated community?
Nej Anna, inte ignorera men tro att alla faktiskt kan mer. Då ska vi riva det som hindrar människor från att komma in t ex på arbetsmarknaden eller till hälsa. Det är viktigare än att jaga relativitetsteorier. Jag gillar inte Jante och vill se ett samhälle där människor som vill -faktiskt också kan bli rika på att jobba, driva företag, vågar anställa. Så växer välfärden för alla. Riv hindren för människor att förändra sin situation!
Skicka en kommentar