måndag 7 januari 2013

Valspurt i Israel

Nu återstå två veckor av valspurt innan valdagen till Knesset. Det är spännande att följa vad som händer och hur debatten förs. Det ser ju alltjämt ut som att Nethanyahu sitter säkert men han äts av ett bosättarparti som är tydliga med att de vill annektera hela västbanken. Om opinionen kantrar kraftigt kan man ju fundera på vad som händer. Israel har ju inte lika cementerade politiska partier och det finns rörelser mellan valda i Knesset. Det är ju t ex spännande att Kadimas mer eller mindre avsatte kvinnliga ledare Tzipi Livni nu öppnat eget och verkar slå sin rival många gånger om. Kadima är nästan utraderat som opinionsundersökningarna visar.

Kan väl bara konstatera att det försök som gjordes av Kadimas ledning att gå samman med Netanyahu i samma regering för en tid inte var någon framgångsaga. Det var ju ett beslut som slog ned som en blixt från klar himmel för många och verkade vara mer taktik än politik. Nu verkar det straffa sig. Alla som ansåg att Tzipy Livni var en belastning får nu se henne vinna mycket bättre väljarstöd och då är hon både sekulär och talar om att det måste till en fred med palestinierna. Hon är ju bosättarnas och de extremas fiende.

Lite spännande också med två kvinnliga ledare samtidigt som kvinnornas möjligheter får en för många oväntad och mer framträdande roll i valrörelsen. Jag minns den kvinnliga IDF-soldat som vägrade att sätta sig bak i bussen på den ortodoxa busslinjen och det rabalder hennes civilkurage skapade. Men viljan hos de växande ortodoxa grupperna att driva mer åtskillnadspolitik, hålla tillbaka kvinnorna och gå bakåt i tiden borde ge underlag för ett kvinnouppror. Måhända kan vi se lite av detta och faktiskt har ju även Likud sökt varna för effekterna för kvinnorna av att rösta mer extremt.

Alltnog, följer med stort intresse om det finns öppningar för en annan regering efter den 22. I vart fall viktigt med ett starkt tryck i den riktningen för att förhoppningsvis få stopp för de nya bosättarplanerna som lanserades efter beslutet i Generalförsamlingen. Om de skulle leva och börja förverkligas efter valet så befarar jag ett uppror på Västbanken, i Palestina. Såg en IDF-kommentar som varnade för en 3:e Intifada och ligger i farans riktning om annekteringsvännerna vinner än mer mark.

Samtidigt med detta är det spännande att se hur Obama formar sitt nya säkerhetsteam. Med Kerry som ny Secretary of State och måhända Chuck Hagel som efterträdare för Panatta som försvarsminister kan jag ana vissa nya möjligheter när det gäller Mellanöstern. Men måhända fromma förhoppningar, men jag lever lite på dem just nu känner jag.

Inga kommentarer: