Vilseledande om riksdagsbeslut - t ex kastrering av grisar

Lyssnade nyss på Rapport som tillkännager att det nu blir förbjudet i Sverige att kastrera smågrisar utan bedövning. Hör hur Miljöpartiets ledamot i Miljö- och jordburksutskottet uttalar sig och det kryddas med en veterinär. Förlåt mig, men min konstitutionella nerv upprörs över vilseledande rapportering. Jag undrar om detta går att anmäla för granskning? Inte minst därför att det är en störande upprepning som media uppvisar. Än den ena gången, än den andra framgår det som att riksdagen beslutat om lag eller ekonomiskt anslag när det bara handlar om ett uttalande.

Efter att ha suttit först i KU under perioden 2002 - 2006 och granskat regeringen, granskat även tillkännagivanden och dessutom under fyra års tid ägnat mig åt att utreda vår Regeringsform och hur den skulle reformeras känner jag behov att reagera. Under min KU-period hade vi bl a att hantera frågan om länstillhörighet för Heby kommun. Här hade riksdagen inte en utan många gångar beslutat om att Heby skulle få byta län, från Västmanland till Uppsala. Kommunen hade folkomröstat, beslutat i fullmäktige och i alla delar sagt sig vilja byta län. Regeringen ville inte, men riksdagen sökte sig på att handla av egen kraft när regeringen vägrade gång på gång. Men, när vi prövade frågan om att skriva lag från KU:s sida stod det klart att det inte var möjligt. Det skulle strida mot beredningskrav som gäller för lagstiftning. Vi testade frågan med Lagrådet men konstaterade att den vägen var stängd. Det krävdes att regeringen lade fram lagförslaget till riksdagen, efter sedvanlig beredning.

Riksdagen har tydliga uppgifter - enligt RF - nämligen att stifta lag, att fatta beslut om skatter och budgetreglering samt att kontrollera regeringen och dess myndigheter. Numera ska vi även alltid genomföra en statsministeromröstning efter val. Det är statsministern som sätter samman sin regering och den styr riket. Regeringens mandat vilar på att den inte har en majoritet av riksdagen mot sig. Här har riksdagen möjlighet att visa sitt förtroende genom förtroendeomröstningar mot enskilda statsråd eller mot hela regeringen.

MEN, idag låter det som om det är riksdagen som fattar beslut om ditt och datt som en följd av motioner från oss som enskilda ledamöter. MEN så är det inte. Riksdagen kan visserligen uttala sin uppfattning med anledning av motioner från enskilda ledamöter, MEN uttalanden är inte lag. Uttalanden är önskemål som riktas mot regeringen att göra det ena eller det andra. I det läget som en enig riksdag gör ett uttalande så väger det tungt. MEN, om oppositionen enas om att gilla ett förslag i en motion är det ett uttalande som väger lätt enligt historiens praxis. FÖR det är regeringen som styr riket och även avgör om den delar oppositionens åsikt eller inte. Historien visar att regeringen sällan delar åsikterna som framkommer i dessa tillkännagivanden. Det krav som finns på regeringen är då att underrätta riksdagen om man inte avser tillgodose kraven i tillkännagivandet samt redovisa skälen för detta. Om det finns en tidsgräns angiven i tillkännagivandet bör denna redovisning ske inom ramen för den tid som angivits.

Regeringen lämnar årligen en skrivelse till riksdagen där man redovisar vilka åtgärder som vidtagits med anledning av riksdagens skrivelser. Av den granskning som jag var med och gjorde i KU framgick att mellan 1975- 1979/80 förekom hela 1 300 tillkännagivanden. Sedan minskade antalet ned till färre än 400 under perioden 2001 -2004/05. Orsaken var då liksom idag om regeirngen har en majoritet i riksdagen eller inte. När Göran Persson (s) samarbetade med vänsterpartiet och miljöpartiet under första delen av 2000-talet minskade antalet tillkännagivanden. Men, trots att de på detta sätt hade majoritet fick vi uppleva 400 tillkännagivanden. Det innebar ju inte att det ledde till skarpa lagförslag från regeringen till riksdagen, men ett eller annat inslag i någon utredning kunde det bli. Men i många fall fick vi helt enkelt konstatera att regeringen inte delade riksdagsmajoritetens åsikt, att det inte fanns ekonomiskt utrymme eller liknande.

Det var utifrån denna erfarenhet som vi ändå i Grundlagsutredningen diskuterade om det skulle finnas skäl att närmare reglera Tillkännagivanden. Men, en enig utredning fann det klokast att fortsätta utan att närmare reglera riksdagens möjligheter att ge sin åsikt till känna för regeringen. Det innebär samtidigt att regeringen inte är konstitutionellt bunden av riksdagens uttalanden.

Det blir mot denna bakgrund helt vilseledande när media rapporterar att nu införs förbud mot kastrering av obedövade smågrisar, när det inte existerar något sådant lagförslag. Riksdagens majoritet med S,V, MP,SD är ett beslut om att ge regeringen tillkänna sin mening vad utskottet anför om förbud mot kastrering av obedövade smågrisar. Därmed biföll riksdagen motion 2010/11:MJ356 yrkande 9 och avslog motion 2010/11:MJ317. Detta är ett beslut som saknar rättslig verkan och som inte binder regeringen att göra något annat än att redovisa tillbaka vad man tänker göra och skälen för detta. Här har det ju stått klart att regeringen inte har för avsikt att vidta någon åtgärd. Rätt ska vara rätt, även i rapporteringen från riksdagens beslut i media.