Gott att vi nu kan driva fram fler åtgärder för att främja företagsamheten i Sverige. Själv har jag drivit på för att minska regelkrånglet för de minsta företagen - med upp till tio anställda. Drivit på för att stärka företagarnas sociala trygghet, avskaffa revisionsplikten och nu kommer förslagen - efter många om och men från finansdepartementet. Alla vet att moderaterna är rädda för att driva frågor om företagsamhet - men utan bättre företagsamhet får vi inte bättre med jobb. Och jobb behöver vi.
Det var kul att läsa om detta i helgen och det var lika fint att få läsa om den utlovade sänkningen av skatten för pensionärerna. Det handlar om att klara jobben och om att hålla samman Sverige.
måndag 29 mars 2010
fredag 26 mars 2010
Södertäljes skolor årets klättrare
Jag är upprörd. Södertälje skolor har intagit den föga hedrande jumboplatsen i Skolvärldens ranking. Det upprör i sig, men det som nu får mig att reagera är att jag fått svar på min interpellation inför fullmäktige på måndag. Jag ställde 4 frågor - är ordföranden nöjd med rankingen, vilka åtgärder har vidtagits för att vända utvecklingen, hur har dessa utvärderats och vilka slutsatser dras.
Idag har jag sett svaret på frågorna och därav min sinnesstämning - fredagen till trots. Självklart är han inte nöjd, men vad har han gjort? Han ser att vi skulle behöva satsa mer pengar på skolan. Vi ligger idag på plats 241 när det gäller resurser - mot plats 152 år 2003. Sedan talar han om Södertäljes befolkning - som lågutbildad och nyinvandrad. Och... tänker jag. Nybyggaranda eller uppgivenhet?
Om det nu är brist på resurser och detta är problemet - vad har han då gjort åt detta? Nyss 35 miljoner av överskottet till skolan...men, det är här och nu.. nästa år handlar det om mer pengar från staten...enligt svaret. Själv då? Jo, då har majoriteten nyligen lagt fram ett program som tydligen innehåller punkter som att stärka arbetet med skolornas syn på barnens möjligheter att lyckas, anställa fler utbildade pedagoger och då särskilt förskolärrare och t ex speciallärare och se över skolintroduktion av barn med flykting- och asylbakgrund. Sedan berättar han i en lång lista om många satsningar. Många är bra, men varför just dem och har de utvärderats, dras några slutsatser av detta? Nej, de flesta åtgärderna är i sin linda.... , ingen utvärdering och därmed inga slutsatser...
Inte undra på att det ser ut som det gör och att det går åt fel håll med våra skolor. Några frågor som saknades i svaret - vikten av att förändra, vikten av att satsa på skolledare och att driva fram föräldrarnas engagemang. Men, jag påminner mig diskussionen för knappt fyra år sedan. Samma ordförande - samma diskussion. Var finns visionen och viljan? Var finns utvärdering och uppföljning och var finns den tydliga satsningen från kommunen att bli årets Skolkommun eller i vart fall årets klättrare?
Skolan är så oerhört viktig - att barnen utmanas och uppmuntras. Skolan är en unik investering i varje barn och ungdom. Det är en förmån som vi vuxna kämpar för att säkra. Det är en förmån som inte alla världens unga ännu får ta del av. Nog måste vi i Södertälje kunna göra mycket, mycket mer...Tänker på fotbollsklubbarna som driver att vi ska stå upp för Södertälje och komma på matcher. Själv skulle jag önska att vi alla kunde visa att "Vi vill förändra Södertälje" sluta upp med att acceptera att så många unga varje år lämnar skolan och riskerar hamna i utanförskap. Jag vill förändra, vill du?
Idag har jag sett svaret på frågorna och därav min sinnesstämning - fredagen till trots. Självklart är han inte nöjd, men vad har han gjort? Han ser att vi skulle behöva satsa mer pengar på skolan. Vi ligger idag på plats 241 när det gäller resurser - mot plats 152 år 2003. Sedan talar han om Södertäljes befolkning - som lågutbildad och nyinvandrad. Och... tänker jag. Nybyggaranda eller uppgivenhet?
Om det nu är brist på resurser och detta är problemet - vad har han då gjort åt detta? Nyss 35 miljoner av överskottet till skolan...men, det är här och nu.. nästa år handlar det om mer pengar från staten...enligt svaret. Själv då? Jo, då har majoriteten nyligen lagt fram ett program som tydligen innehåller punkter som att stärka arbetet med skolornas syn på barnens möjligheter att lyckas, anställa fler utbildade pedagoger och då särskilt förskolärrare och t ex speciallärare och se över skolintroduktion av barn med flykting- och asylbakgrund. Sedan berättar han i en lång lista om många satsningar. Många är bra, men varför just dem och har de utvärderats, dras några slutsatser av detta? Nej, de flesta åtgärderna är i sin linda.... , ingen utvärdering och därmed inga slutsatser...
Inte undra på att det ser ut som det gör och att det går åt fel håll med våra skolor. Några frågor som saknades i svaret - vikten av att förändra, vikten av att satsa på skolledare och att driva fram föräldrarnas engagemang. Men, jag påminner mig diskussionen för knappt fyra år sedan. Samma ordförande - samma diskussion. Var finns visionen och viljan? Var finns utvärdering och uppföljning och var finns den tydliga satsningen från kommunen att bli årets Skolkommun eller i vart fall årets klättrare?
Skolan är så oerhört viktig - att barnen utmanas och uppmuntras. Skolan är en unik investering i varje barn och ungdom. Det är en förmån som vi vuxna kämpar för att säkra. Det är en förmån som inte alla världens unga ännu får ta del av. Nog måste vi i Södertälje kunna göra mycket, mycket mer...Tänker på fotbollsklubbarna som driver att vi ska stå upp för Södertälje och komma på matcher. Själv skulle jag önska att vi alla kunde visa att "Vi vill förändra Södertälje" sluta upp med att acceptera att så många unga varje år lämnar skolan och riskerar hamna i utanförskap. Jag vill förändra, vill du?
torsdag 25 mars 2010
Voteringen handlar inte om uranbrytning
En av dagens mediafrågor handlar om hur det ska gå i voteringen idag. Ska oppositionen vinna och göra ännu ett tillkännagivande eller inte. Vad handlar voteringen då om?
Socialdemokraterna & gänget söker göra voteringen till en fråga om Uranbrytning eller inte. Men det är faktiskt inte frågan. Det handlar om 30-talet motioner om olika mineralpolitiska frågor som Näringsutskottet yttrat sig över. Utskottet konstaterar samlat att "nuvarande ordning för prövning av ansökningar om tillstånd för prospektering och brytning fungerar väl i så måtto att de svenska mineralresurserna kan tas till vara på ett effektivt och miljömässigt hållbart sätt." Miljöpartiet har en motivreservation som rör översyn som de vill ha av hela lagen för att göra den miljömässigt hållbar.
Det som Centerpartiet aktualiserat utifrån beslut på vår stämma är att markägare, kommuner och enskilda kan uppleva att man vill ha ett ord med i laget innan man får tillstånd att provborra efter mineral. Det har utskottet tagit upp och konstaterar att det pågår arbete på Näringsdepartementet med att se över frågan. Vet att Maud tagit kontakt med Bergsmannen för att se vad som går att göra och mer övervägs. Men, detta gillar hela utskottet.
Fast när det gäller en punkt väljer vänstergänget att kittla majoriteten. Man vill att just letandet efter Uran ska ges ett annat regelverk. Den fråga man kan ställa sig är om inte all Mineralletning på enskilds eller kommunal mark ska ha samma regleverk. I annat fall blir väl reglerna ett praktfullt slag i luften. Då ansöker ingen om att få söka uran utan allt annat - och sedan får man se vad man finner. Hoppas ingen faller för detta felspår.
I vissa inlägg har jag hört att man värnar det kommunala vetot. Men det finns ju i dagens lagstiftning. Det vet alla tänkbara aktörer om. Om ingen kommun säger ajg till uranbrytning så blir det ingen. Det känns hur säkert som helst.
Dagens votering är ännu ett beslut där det är kul om man är i opposition att vinna en votering - men det är ingen som ändrar något i sak. Det är det knepiga för oss ledamöter att kunna känna av hur vår röst får störst påverkan i verkligheten. Jag vet att Pelle Åsling påverkar mer än de som ev röstar för oppositionen - i verkligheten vill säga. Tyvärr kanske inte i åskådarens ögon.
Socialdemokraterna & gänget söker göra voteringen till en fråga om Uranbrytning eller inte. Men det är faktiskt inte frågan. Det handlar om 30-talet motioner om olika mineralpolitiska frågor som Näringsutskottet yttrat sig över. Utskottet konstaterar samlat att "nuvarande ordning för prövning av ansökningar om tillstånd för prospektering och brytning fungerar väl i så måtto att de svenska mineralresurserna kan tas till vara på ett effektivt och miljömässigt hållbart sätt." Miljöpartiet har en motivreservation som rör översyn som de vill ha av hela lagen för att göra den miljömässigt hållbar.
Det som Centerpartiet aktualiserat utifrån beslut på vår stämma är att markägare, kommuner och enskilda kan uppleva att man vill ha ett ord med i laget innan man får tillstånd att provborra efter mineral. Det har utskottet tagit upp och konstaterar att det pågår arbete på Näringsdepartementet med att se över frågan. Vet att Maud tagit kontakt med Bergsmannen för att se vad som går att göra och mer övervägs. Men, detta gillar hela utskottet.
Fast när det gäller en punkt väljer vänstergänget att kittla majoriteten. Man vill att just letandet efter Uran ska ges ett annat regelverk. Den fråga man kan ställa sig är om inte all Mineralletning på enskilds eller kommunal mark ska ha samma regleverk. I annat fall blir väl reglerna ett praktfullt slag i luften. Då ansöker ingen om att få söka uran utan allt annat - och sedan får man se vad man finner. Hoppas ingen faller för detta felspår.
I vissa inlägg har jag hört att man värnar det kommunala vetot. Men det finns ju i dagens lagstiftning. Det vet alla tänkbara aktörer om. Om ingen kommun säger ajg till uranbrytning så blir det ingen. Det känns hur säkert som helst.
Dagens votering är ännu ett beslut där det är kul om man är i opposition att vinna en votering - men det är ingen som ändrar något i sak. Det är det knepiga för oss ledamöter att kunna känna av hur vår röst får störst påverkan i verkligheten. Jag vet att Pelle Åsling påverkar mer än de som ev röstar för oppositionen - i verkligheten vill säga. Tyvärr kanske inte i åskådarens ögon.
tisdag 23 mars 2010
350 942 röster
350 942 röstade för 30 år sedan för Linje 3 i mitt län - Stockholms län. Vann här gjorde, liksom i landet som helhet Linje 1 och 2. Jag minns mycket tydligt besvikelsen på vår valvaka i Folkets Hus här i Södertälje. Upprördheten gällde inte minst det faktum att det inte blev ett tydligt ja eller nej i folkomröstningen. Vi fick en Linje 2 som talade om avveckling med förnuft. Det var ju den linje som enskilt fick flest röster i folkomröstningen. Avvecklingen skulle enligt debatten då bli genomförd senast i år - 2010.
Nu har på dagen 30 år passerat sedan de då röstberättigade sa sitt. Det innebar en utbyggnad från sex till 12 reaktorer och en kraftig el-rea under 1980-talet för att ta hand om den el som då inte hade förutsättningar att exporteras till kontinenten. Vi fick ett relativt andra lågt el-pris och många eluppvärmda fastigheter. Nu bygger vi samman våra elnät så läget förändras, något som socialdemokraterna verkar ogilla. Vi öppnar för export - men även för import. Frågan är vad vi konsumenter köper?
Vad har då hänt under denna tid? Alldeles för lite när det gäller alternativ som sol och vind. Alldeles för lite också när det gäller avveckling. VI har faktiskt avvecklat Barsebäcks båda reaktorer. De som vi och Danmark, kraftigt kritserade som de mest fellokaliserade. Men vis av detta beslut, kan vi nog alla inse att den vägen att avveckla inte var framkomlig för fler reaktorer. Vägen att avveckla med politiska beslut har varit både krokig och oerhört svår. Näst intill oframkomlig kan man väl konstatera. Annars hade vi inte haft kvar 10 reaktorer idag.
Finns det skäl att ändra uppfattning idag? För min del har klimatutmaningen naturligtvis stor betydelse. Jag inser att vi nu inte kommer att kunna avveckla de reaktorer som klarar säkerhetsbestämmelserna och idag drivs. Har detta givit mig skäl att ändra min åsikt till kärnkraft som sådan? Nej, även om vi nu klarat oss utan olyckor och tekniken utvecklats så väljer jag bort kärnkraftsel till förmån för andra alternativ. Det är det förnybara och hållbara som jag vill satsa på. Jag är övertygad om att det är huvudvägen framåt och den hållbara grund som framtiden kräver. Jag inser att vi idag behöver utveckla ett tredje ben för energiförsörjningen för att verkligen få vind i seglen för alternativen. Men jag tror att man i framtiden klarar sig med två ben - när de står för mångfald. Jag har oerhörd respekt för alla som nu vill att jag ska rösta mot att ta bort förbudet mot nya reaktorer. Jag ska läsa propositionen noggrannt. Men, jag inser också att vi politiskt inte klarat avvecklingen och är helt klart beredd att pröva om marknaden kan göra detta bättre. Om vi skärper skadeståndsansvaret och om vi samtidigt gör tydligt att inga statliga subventioner ska tillåtas denna gång - kanske avvecklingen följer naturligt.
För min del har jag svårt att se någon klokskap i att behålla ett förbud mot att bygga nytt, samtidigt som alla regeringar hittills tillåtit ombyggnation av de 10 befintliga för fortsatt drift. Då blir förbudet bara en Potemkinkuliss som möjligen känns bra att se på och förskönar verkligheten - men inte förändrar den. Och förändring är ju i grunden vad jag vill se. Och jag respekterar naturligtvis politiska beslut samt vet att det alltid handlar om att bygga majoriteter för att komma så långt man kan. Att vinna en votering är inte detsamma som att vinna en förändring av verkligheten - det har åtminstone jag lärt mig.
Nu har på dagen 30 år passerat sedan de då röstberättigade sa sitt. Det innebar en utbyggnad från sex till 12 reaktorer och en kraftig el-rea under 1980-talet för att ta hand om den el som då inte hade förutsättningar att exporteras till kontinenten. Vi fick ett relativt andra lågt el-pris och många eluppvärmda fastigheter. Nu bygger vi samman våra elnät så läget förändras, något som socialdemokraterna verkar ogilla. Vi öppnar för export - men även för import. Frågan är vad vi konsumenter köper?
Vad har då hänt under denna tid? Alldeles för lite när det gäller alternativ som sol och vind. Alldeles för lite också när det gäller avveckling. VI har faktiskt avvecklat Barsebäcks båda reaktorer. De som vi och Danmark, kraftigt kritserade som de mest fellokaliserade. Men vis av detta beslut, kan vi nog alla inse att den vägen att avveckla inte var framkomlig för fler reaktorer. Vägen att avveckla med politiska beslut har varit både krokig och oerhört svår. Näst intill oframkomlig kan man väl konstatera. Annars hade vi inte haft kvar 10 reaktorer idag.
Finns det skäl att ändra uppfattning idag? För min del har klimatutmaningen naturligtvis stor betydelse. Jag inser att vi nu inte kommer att kunna avveckla de reaktorer som klarar säkerhetsbestämmelserna och idag drivs. Har detta givit mig skäl att ändra min åsikt till kärnkraft som sådan? Nej, även om vi nu klarat oss utan olyckor och tekniken utvecklats så väljer jag bort kärnkraftsel till förmån för andra alternativ. Det är det förnybara och hållbara som jag vill satsa på. Jag är övertygad om att det är huvudvägen framåt och den hållbara grund som framtiden kräver. Jag inser att vi idag behöver utveckla ett tredje ben för energiförsörjningen för att verkligen få vind i seglen för alternativen. Men jag tror att man i framtiden klarar sig med två ben - när de står för mångfald. Jag har oerhörd respekt för alla som nu vill att jag ska rösta mot att ta bort förbudet mot nya reaktorer. Jag ska läsa propositionen noggrannt. Men, jag inser också att vi politiskt inte klarat avvecklingen och är helt klart beredd att pröva om marknaden kan göra detta bättre. Om vi skärper skadeståndsansvaret och om vi samtidigt gör tydligt att inga statliga subventioner ska tillåtas denna gång - kanske avvecklingen följer naturligt.
För min del har jag svårt att se någon klokskap i att behålla ett förbud mot att bygga nytt, samtidigt som alla regeringar hittills tillåtit ombyggnation av de 10 befintliga för fortsatt drift. Då blir förbudet bara en Potemkinkuliss som möjligen känns bra att se på och förskönar verkligheten - men inte förändrar den. Och förändring är ju i grunden vad jag vill se. Och jag respekterar naturligtvis politiska beslut samt vet att det alltid handlar om att bygga majoriteter för att komma så långt man kan. Att vinna en votering är inte detsamma som att vinna en förändring av verkligheten - det har åtminstone jag lärt mig.
måndag 22 mars 2010
Hur många delar på 1 miljon liter vatten?
Världens vatten uppmärksammas runt vår glob idag - det är FN:s Världsvattendag. Hos oss är svaret på rubrikens fråga max 500 personer. Tar vi grannen Danmark så är det max 1000 personer men om det är max 2000 personer så är det stor vattenbrist under torrperioder. Mer är 3000 personer delar på 1 miljon liter vatten i Israel och Namibia. Och det är inte undra på att frågan om vattenresurser är ett ämne för konfliktförebyggande dialog. När vi nyligen diskuterade ämnen för dialog mellan Israeliska, Palestinska och Europarådspolitiker så blev vatten en av frågorna. Rapporterna om vattentillgång och hur vattnet förstörs är många - inte minst i Mellanöstern.
Närmare 1 miljard människor i världen saknar tillgång till rent vatten. Milleniemålen anger att andelen ska ha halverats fram till 2015. Kommer det att lyckas? Det är mycket osäkert och beror självklart på många saker. Klimatet och avsmältningen av glaciärer är en mycket viktig del, men också om man kan effektivisera vattenanvändning och säkra att dricksvatten inte förgiftas och förstörs av utsläpp och föroreningar av olika slag. Men det är oerhört viktigt - för vatten är vårt absolut viktigaste livsmedel. Idag dör ca 4500 barn under 5 år varje dag till följd av smutsigt vatten och dålig hygien. Det krävs att vi - som vattenrikt land - ställer oss frågan om vi inte kan göra mer än idag då 3% av vårt bistånd tydligt går till vatten och sanitet. Jag är personligen övertygad om att vi kan göra mer och jag ska spana efter den nya policy som är på väg fram inom regeringskansliet.
Närmare 1 miljard människor i världen saknar tillgång till rent vatten. Milleniemålen anger att andelen ska ha halverats fram till 2015. Kommer det att lyckas? Det är mycket osäkert och beror självklart på många saker. Klimatet och avsmältningen av glaciärer är en mycket viktig del, men också om man kan effektivisera vattenanvändning och säkra att dricksvatten inte förgiftas och förstörs av utsläpp och föroreningar av olika slag. Men det är oerhört viktigt - för vatten är vårt absolut viktigaste livsmedel. Idag dör ca 4500 barn under 5 år varje dag till följd av smutsigt vatten och dålig hygien. Det krävs att vi - som vattenrikt land - ställer oss frågan om vi inte kan göra mer än idag då 3% av vårt bistånd tydligt går till vatten och sanitet. Jag är personligen övertygad om att vi kan göra mer och jag ska spana efter den nya policy som är på väg fram inom regeringskansliet.
torsdag 18 mars 2010
Premiärminister Erdogan tar i...
Så har då riksdagen beslutat, med en avhoppad moderats röst - att göra ett tillkännagivande till regeringen om att den bör erkänna det som hände armenier, assyirier, syrianer och kaldéer som ett folkmord. Ett tillkännangivande binder inte regeringen. Det gäller ovasett vilket område som tillkännagivandet avser. Praxis lyder att när regeringen inte delar riksdagens mening och inte har för avsikt att uppfylla riksdagens önskemål så ska riksdagen underrättas. Även skälen för detta skall då anges. Här har ofta regeringarna dröjt för länge och kritiserats för detta. När det gäller folkmordsfrågan har regeringen visserligen ännu inte återkommit till riksdagen men väl snabbt och offentligt varit tydlig om sin avsikt att inte följa riksdagen.
Att regeringen agerar så har kritiserats, men det är ju regeringen som styr riket och det är regeringen som företräder Sverige i relation till andra stater och mellanfolkliga organisationer. Regeringen måste således vara tydlig här, allt annat hade varit underlåtenhet. Då skulle andra sväva i osäkerhet om vad som var Sveriges hållning och det hade i sanning kunnat kritiseras.
När det så gäller vad som nu händer, hoppas jag att känslorna kan kylas av. Mötte igår kollegor från både Armenien och Turkiet i Paris och samtalade om detta. Här krävs varsamhet från alla parter för att inte detta skall tas som intäkt för att driva processerna baklänges och in i ett hörn. Våra uttalanden är obegripliga och framställs så i Turkiet och uttalanden från Turkiet röner samma öde i svensk debatt. Det viktiga är att inte fastna i historien, at lära av den men ha modet att gå vidare. Att söka lösningar och inte nya låsningar.
Att regeringen agerar så har kritiserats, men det är ju regeringen som styr riket och det är regeringen som företräder Sverige i relation till andra stater och mellanfolkliga organisationer. Regeringen måste således vara tydlig här, allt annat hade varit underlåtenhet. Då skulle andra sväva i osäkerhet om vad som var Sveriges hållning och det hade i sanning kunnat kritiseras.
När det så gäller vad som nu händer, hoppas jag att känslorna kan kylas av. Mötte igår kollegor från både Armenien och Turkiet i Paris och samtalade om detta. Här krävs varsamhet från alla parter för att inte detta skall tas som intäkt för att driva processerna baklänges och in i ett hörn. Våra uttalanden är obegripliga och framställs så i Turkiet och uttalanden från Turkiet röner samma öde i svensk debatt. Det viktiga är att inte fastna i historien, at lära av den men ha modet att gå vidare. Att söka lösningar och inte nya låsningar.
tisdag 9 mars 2010
Hemtjänsten ska det vara sa Ylva, till Ohly
Upphör inte att förvånas. Nu drar RUT iväg på nya äventyr i vänstergänget. Vi har ju fått höra att Lars vill kommunalisera RUT. Ge hemtjänsten uppdraget att sköta de hushållsnära tjänsterna - utifrån en behovsprövning. Men nu går Ylva Johansson ut och säger att för äldre - i någon allmän beskrivning - ska hemtjänsten sköta de hushållsnära tjänsterna under ett visst antal timmar - utan behovsprövning och GRATIS. (Enligt ngn tidning)
Se där - nu handlar det inte om skattesubventioner längre utan - nu kan skattebetalarna betala hela kalaset. Oavsett om pensionären har inkomster, hög eller låg pension, rik eller fattig. Allt ska betalas av skatter (vilket Ohly gillar för det stärker hans argument om högre skatter) - bara det inte är någon privat som utför uppdraget (för det gillar inte Ohly). Ve och fasa - det SKA vara hemtjänsten som sköter det hushållsnära. Det ska vara kommunalt så Ohly blir glad.
Se där - nu handlar det inte om skattesubventioner längre utan - nu kan skattebetalarna betala hela kalaset. Oavsett om pensionären har inkomster, hög eller låg pension, rik eller fattig. Allt ska betalas av skatter (vilket Ohly gillar för det stärker hans argument om högre skatter) - bara det inte är någon privat som utför uppdraget (för det gillar inte Ohly). Ve och fasa - det SKA vara hemtjänsten som sköter det hushållsnära. Det ska vara kommunalt så Ohly blir glad.
onsdag 3 mars 2010
RUT och Lars - vem ska bestämma - du eller Ohly?
Det har varit några spännande turer de senaste dagarna om hushållsnära tjänster. Först sökte Mikaela Valtersson (mp) testa utrymmet för att behålla reformen. Syftet var att hindra förlust av jobb. Rätt tänkt - men v-sällskapet är fel.
När sedan Mikael Damberg (s) i Stockholm gav sig in i debatten blev det snabbt ett skol-exempel på hur vänsterpartierna formerar sig. Ohly gick ut och sa nej. Det skall minsann inte vara några RUT-avdrag, det skulle vara mer hemtjänst istället. Behovsprövat. Jobben skall inte vara i privata tjänsteföretag - de skall utföras i kommunens regi. Hemtjänst ska sköta detta. Hemtjänst är OK - även om den är hushållsnära. Bara det är behovsprövat så kan det helt finansieras med skatter. Hemtjänst som köps av den enskilde utifrån dennes behov ska stoppas. I vart fall ska barnfamiljen, pensionären eller den som inte har råd att betala hemtjänsten själv inget ha. Skatter ska inte få dras av, de ska betalas in så Ohly kan få sköta anställningen, behovspröva och finansiera allt han vill.
Mona sa först inget men sedan sa både hon och Wetterstrand som Ohly - NEJ. Detta med hushållsnära tjänster är förkastligt. Det är för dyrt, sa de som ville att staten skulle köpa SAAB. Hemtjänst skall det vara. Där fick både Mikaela och Mikael klara papper.
Så kom Aftonbladet och skrev om alla (s)-toppar som köpt hushållsnära tjänst och yrkat avdrag. Kul att de gillar hushållsnära tjänster och visst kan de säkert betala. Men oj så de krumbuktar sig. Man behöver ju inte utnyttja alla avdrag. Jag själv valde t ex att inte yrka någon ersättning från riksdagen för trängselskatter under förra mandatperioden de gånger jag begärde ersättning för resa med egen bil. Detta trots att det var möjligt. Då hade jag inte miljöbil. Men jag undrar varför (s)-topparna, som gillar att köpa tjänster, inte vill ge andra med normala inkosmter samma möjlighet? Varför ska de hänvisas till behovsprövad hemtjänst?
När nu Ohly som vill se kvinnor får frågan om varför han ogillar avdragsrätt för Rut men inte för det manliga ROT som ofta rör Byggnads - då kommer nästa utspel. Avskaffa ROT också. Bort med tjäntesektorn och bort med det som konkurrerar med det offentliga om arbetskrafen. Så har kommunister styrt i andra länder. Ohly har fått vittring på makten och räds inte att styra. Tycker synd om de miljöpartister som är mer frihetsälskande än vänstern.
Valet kommer att handla om vem som ska bestämma mer - du eller Ohly. Jag håller på dig och ska göra allt för att det ska bli så.
När sedan Mikael Damberg (s) i Stockholm gav sig in i debatten blev det snabbt ett skol-exempel på hur vänsterpartierna formerar sig. Ohly gick ut och sa nej. Det skall minsann inte vara några RUT-avdrag, det skulle vara mer hemtjänst istället. Behovsprövat. Jobben skall inte vara i privata tjänsteföretag - de skall utföras i kommunens regi. Hemtjänst ska sköta detta. Hemtjänst är OK - även om den är hushållsnära. Bara det är behovsprövat så kan det helt finansieras med skatter. Hemtjänst som köps av den enskilde utifrån dennes behov ska stoppas. I vart fall ska barnfamiljen, pensionären eller den som inte har råd att betala hemtjänsten själv inget ha. Skatter ska inte få dras av, de ska betalas in så Ohly kan få sköta anställningen, behovspröva och finansiera allt han vill.
Mona sa först inget men sedan sa både hon och Wetterstrand som Ohly - NEJ. Detta med hushållsnära tjänster är förkastligt. Det är för dyrt, sa de som ville att staten skulle köpa SAAB. Hemtjänst skall det vara. Där fick både Mikaela och Mikael klara papper.
Så kom Aftonbladet och skrev om alla (s)-toppar som köpt hushållsnära tjänst och yrkat avdrag. Kul att de gillar hushållsnära tjänster och visst kan de säkert betala. Men oj så de krumbuktar sig. Man behöver ju inte utnyttja alla avdrag. Jag själv valde t ex att inte yrka någon ersättning från riksdagen för trängselskatter under förra mandatperioden de gånger jag begärde ersättning för resa med egen bil. Detta trots att det var möjligt. Då hade jag inte miljöbil. Men jag undrar varför (s)-topparna, som gillar att köpa tjänster, inte vill ge andra med normala inkosmter samma möjlighet? Varför ska de hänvisas till behovsprövad hemtjänst?
När nu Ohly som vill se kvinnor får frågan om varför han ogillar avdragsrätt för Rut men inte för det manliga ROT som ofta rör Byggnads - då kommer nästa utspel. Avskaffa ROT också. Bort med tjäntesektorn och bort med det som konkurrerar med det offentliga om arbetskrafen. Så har kommunister styrt i andra länder. Ohly har fått vittring på makten och räds inte att styra. Tycker synd om de miljöpartister som är mer frihetsälskande än vänstern.
Valet kommer att handla om vem som ska bestämma mer - du eller Ohly. Jag håller på dig och ska göra allt för att det ska bli så.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)