Just nu mailbombas vi riksdagsledamöter från i vart fall Centerpartiet, i syfte att försöka få oss alla att rösta nej till regeringens förslag till ny lagstiftning på området. Jag kan förstå att det finns ett intresse att driva fram en opinion i frågan. Men, i de allra flesta av de tusentals som sänds kan jag bara notera att man missar målet.
Ser vi till historien så folkomröstade vi 1980 och linje 1 och 2 vann. Det innebar inte avveckling - utan utveckling från sex till tolv kärnreaktorer i Barsebäck, Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. Folkomröstningen resulterade i en kärntekniklag som vann dåvarande riksdags stöd. Då ansågs inte en lagreglering av antalet reaktorer nödvändig och inte heller att avvecklingsperiodens längd borde lagregleras. Beslut om riktlinjer för energipolitiken räckte. Så startades 2 nya reaktorer senast 1985. Sedan inträffade Tjernobylolyckan 1986 och därmed skärpta krav på avveckling. Följden blev förslaget till ändring av Kärntekniklagen med förbud mot att uppföra nya reaktorer fr 1 januari 1987. Sedan följde tio år innan Avvecklingslagen antogs med möjlighet för regeringen att besluta att tillstånd ska upphöra men med rätt till ersättning av staten för förlusten. Så avvecklades Barsebäck 1 den 30 nov 1999 och Barsebäck 2 den 31 maj 2005. Samtidigt togs beslutet om att inte fastställa något årtal då den sista reaktorn skulle stängas. Det var bra att Barsebäck stängdes - men det blev kostsamt och inte efterföljansvärt i den formen. Årtalsexercisen upphörde och avvecklingen blev mer obestämd.
I år har det förflutit 30 år sedan folkomröstningen den 31 mars 1980. När reaktorerna startades 1985 räknade man med livslängd på 25 år. Åren har gått utan att någon reaktor nått slutet för sin livslängd. Istället har det livsuppehållande och livsförlängande arbetet pågått för fullt. Reaktorerna har inte avvecklats, de har förnyats succesivt med den nuvarande lagstiftningen och under olika regeringar. Har då Kärntekniklagens förbud givit avveckling? Nej. Har den givit utveckling av förnybara energikällor? Nej. Gör det då någon skillnad om lagen slopas till förmån för möjlighet att inom ramen för de tio reaktorerna på tre orter genomföra ett generationsskifte? I grunden inte. Generationsskiftet har ju pågått inom de nuvarande anläggningarna. Nu kan det göras genom att dessa stängs och andra kan få tillstånd att starta. Inga statliga subventioner ska utgå och skadeståndsansvaret skärps. En viktig signal inte minst i dessa dagar med BP och Mexikanska golfen. Marknaden avgör alltjämt om de satsar miljarder i generationsskifte inom nuvarande anläggningar, bygger nytt istället eller satsar på hållbara och förnybara lösningar. Marknaden är känslig för människors signaler och för efterfrågan. För min del vill jag satsa på och efterfråga det förnybara och hållbara. Inte på att envist klamra mig fast vid en lag som inte löst något problem - annat än det socialdemokratiska när Tjernobylolyckan ínträffade. Jag hoppas att mial-skrivarna gör detsamma och driver på den opinionen.
Säger då inte jag ja till kärnkraft genom min röst på torsdag? Nej, jag kan både leva med lagen kvar och om den avskaffas. Jag vet att det finns de som nu drömmer om och befarar nya pärlband av kärnkraftverk - men de må båda besinna sig. Jag vill testa marknaden och om den fungerar, tror jag på avveckling av fler reaktorer än vad vi hittills klarat av.
Frågan om ev tillåtlighetsprövning för den som ev söker kommer vare sig att bli snabb eller enkel. Vare sig för den sökande eller för regering. Möjligheten att avslå en ansökan är tydlig.
Själv tycker jag att de som skriver mail missar målet. De gör lagen till huvudsaken. Själv väljer jag att prioritera bättre förutsättningar för det förnybara, genom t ex mitt val av el-kraft och att politiskt kämpa för förnybar energi och effektiviseringar. Det vi inte klarat politiskt vill jag nu testa om marknaden fixar bättre.
tisdag 15 juni 2010
fredag 11 juni 2010
Sanktionskramare Urban Ahlin (s)
Så har jag då haft ännu en EU-nämnd inför Utrikesråd. Utan att avslöja hemligheter kan jag bara konstatera att De nya socialdemokraterna har blivit riktiga sanktionskramare. När vi diskuterat Gaza - så krävs sanktioner och bojkott - stoppa och riv opp associationsavtalet. När vi nu diskuterar utvecklingen i Iran - som förvisso är utomordentligt eländig, inte minst för MR med nya avrättningar - då dyker Urban Ahlin återigen upp som gubben ur lådan med krav på hårdare sanktioner än vad säkerhetsrådet kräver. Så mycket föratt inte hitta på egna turer utan att följa säkerhetsrådet - som vi tidigare varit eniga om. Gå alltid först och gå i täten - verkar vara den bärande tanken. Om sedan den tanken leder till lösningar eller låsningar - verkar spela mindre roll. Bara han får bära plakat är han nöjd. För mig är det viktigt att implementeringen av säkerhetsrådets resolution inte leder till att de beslutade sanktionerna sjunker ihop till olika autonoma sanktioner från EU och USA on top of UN.
Ahmedinijad gör ju allt för att lyckas hitta sin västliga fiende - nu senast genom sitt språkbruk i Kina. Han ljuder högt och skrämmer - och beter sig närmast som en målsökande robot. Allt för att nå omvärldens reaktion så att han - inmålad i ett hörn - kan nyttja utrikeshot som ett sätt att söka mandat från det iranska folket. Ett mandat han saknar om det vore fria val. Imorgon är det ett år sedan han berövade folk sina röster. Få se vad som händer i Teheran.
Men, här hemma är socialdemokraternas nya utrikespolitik ändå intressant. Inte bara i krav på stängning av USA-baser. Här gäller upp till kamp - om vem som skall bära plakatet - (s) eller (v). Också en intressant utrikespolitsk kamp - ack så viktig för världen ;p
Ahmedinijad gör ju allt för att lyckas hitta sin västliga fiende - nu senast genom sitt språkbruk i Kina. Han ljuder högt och skrämmer - och beter sig närmast som en målsökande robot. Allt för att nå omvärldens reaktion så att han - inmålad i ett hörn - kan nyttja utrikeshot som ett sätt att söka mandat från det iranska folket. Ett mandat han saknar om det vore fria val. Imorgon är det ett år sedan han berövade folk sina röster. Få se vad som händer i Teheran.
Men, här hemma är socialdemokraternas nya utrikespolitik ändå intressant. Inte bara i krav på stängning av USA-baser. Här gäller upp till kamp - om vem som skall bära plakatet - (s) eller (v). Också en intressant utrikespolitsk kamp - ack så viktig för världen ;p
torsdag 10 juni 2010
Grattis - sänkt restaurangmoms
Härligt säger jag när jag nås om uppgifter att det äntligen blir klartecken för sänkt restaurangmoms. Vi har ju kampanjat för det i Stockholms län - också under de gångna veckorna. Kan bara konstatera att det bar frukt.
Själv har jag drivit det under flera år - och även motionerat. Det är alldeles uppenbart att detta är en åtgärd som leder till fler jobb i restaurangbranchen. Dessutom tar det bort märkliga snedsitsar. Samma pris för maten man hämtar och äter utanför - som på restaurangen. Det har talats om åtskilliga tusental nya jobb - och inte minst ungdomar. Detta är jobbskapande politik. Att sedan regeringen "klipper till" med sänkt Frisörmoms får väl ses som bonus.
Nu kommer vi i fas med t ex Finland som sänkt sin restaurangmoms. Det ända som jag beklagar är att vi inte får en snabbare sänkning . Det hade varit härligt om vi kunnat dra nytta av lägre restaurangpriser nu i sommar när vi vill visa upp och marknadsföra Matlandet Sverige för alla turister. Inte minst alla som nu kommer att besöka Stockholm i samband med bröllopsfirandet skulle ha fått uppleva att det är både gott och vettiga priser när man äter i Sverige. Nu får vi hoppas på specialbehandling från en del restauranger - bröllopspriser - restauaranger går före och sänker momsen....Men, väl medveten om att detta är optimistiskt. Men hoppas kan man alltid. Uppmuntrad nu av framgång med tjänstemomsen.
Själv har jag drivit det under flera år - och även motionerat. Det är alldeles uppenbart att detta är en åtgärd som leder till fler jobb i restaurangbranchen. Dessutom tar det bort märkliga snedsitsar. Samma pris för maten man hämtar och äter utanför - som på restaurangen. Det har talats om åtskilliga tusental nya jobb - och inte minst ungdomar. Detta är jobbskapande politik. Att sedan regeringen "klipper till" med sänkt Frisörmoms får väl ses som bonus.
Nu kommer vi i fas med t ex Finland som sänkt sin restaurangmoms. Det ända som jag beklagar är att vi inte får en snabbare sänkning . Det hade varit härligt om vi kunnat dra nytta av lägre restaurangpriser nu i sommar när vi vill visa upp och marknadsföra Matlandet Sverige för alla turister. Inte minst alla som nu kommer att besöka Stockholm i samband med bröllopsfirandet skulle ha fått uppleva att det är både gott och vettiga priser när man äter i Sverige. Nu får vi hoppas på specialbehandling från en del restauranger - bröllopspriser - restauaranger går före och sänker momsen....Men, väl medveten om att detta är optimistiskt. Men hoppas kan man alltid. Uppmuntrad nu av framgång med tjänstemomsen.
torsdag 3 juni 2010
Israel, bojkott och sanktioner
Noterar att flera kommentarer följer mönstret - om man inte vill ha bojkott eller detsamma som vänstern så går man Israels gärning. För mig som är vän av både Israel och Palestina, som är vän av både palestinier och israeler är det centrala att söka verka för att fredssamtalen drivs till ett avslut, att man söker lösningar istället för låsningar. Jag vill få ett slut på ockupationen, slut på blokaden, slut på bosättningar och vill se två stater med av varandra erkända och respekterade gränser och ett Jerusalem som kan fungera som huvudstad för två stater. Jag vill se en förhandlad lösning med utgångspunkt från 1967 års gränser.
Jag är oerhört kritisk till den nuvarande Israeliska regeringens politik, till Hamas och alla religösa extremister på alla sidor om gränserna. Men jag ser de krafter som söker andra lösningar och de måste stöttas. Jag är oerhört sorgsen över det hat och den rädsla som genom åren byggt upp den största muren mellan människor i området - långt värre än den som byggs på Västbanken. Den sistnämnda är enklare att riva än den mentala som finns inom så många människor.
Nu har den israeliska regeringen agerat i strid med folkrätten - igen. Detta kan slås fast utan att vi har den oberoende utredningen klar, om vad som hände vid själva bordningen och historien bakom och runt detta. Men, ska då detta leda till bojkott av Israel? Det var fler civila som drabbades under senaste Gazakriget. Nu när det inte är palestinier som drabbas direkt - blir det värre då? Den frågan smyger sig på mig i detta läge.
Men, bojkott är oerhört trubbigt. Det finns de som talar för det och hänvisar till Sydafrika. Men, då fungerade detta instrument för att det var en samlad värld bakom detta. Nu säger vänstern och många andra att det måste vara slut med bara resolutioner och tal - för Israel lyssnar inte. Men, om det vore en samlad värld så skulle de lyssna - bojkott förutan. När den samlingen inte finns, inte ens i EU - då säger det sig själv att det är detta vi ska arbeta för att nå. Men, de behöver inte heller lyssna när kravet är bojkott. Det är därför ett helt kontraproduktivt krav.
Jag tycker det är värt att notera, när Sverige agerade för EU-samling bakom krav på utredning och att de gripna skulle släppas fick vi EU med oss. När EU agerade fick vi FN med oss på detta. Nu har de felaktigt gripna - nästan - släppts. Nu gäller det att hålla i kravet på att blockaden ska hävas - det är vi också eniga om. Det är insatser för öppningar som ger möjligheter och de ska vi arbeta för. Sedan är det min övertygelse att oförätter inte glöms bort - utan måste få sin efterföljd i rättstatlig ordning.
Jag är oerhört kritisk till den nuvarande Israeliska regeringens politik, till Hamas och alla religösa extremister på alla sidor om gränserna. Men jag ser de krafter som söker andra lösningar och de måste stöttas. Jag är oerhört sorgsen över det hat och den rädsla som genom åren byggt upp den största muren mellan människor i området - långt värre än den som byggs på Västbanken. Den sistnämnda är enklare att riva än den mentala som finns inom så många människor.
Nu har den israeliska regeringen agerat i strid med folkrätten - igen. Detta kan slås fast utan att vi har den oberoende utredningen klar, om vad som hände vid själva bordningen och historien bakom och runt detta. Men, ska då detta leda till bojkott av Israel? Det var fler civila som drabbades under senaste Gazakriget. Nu när det inte är palestinier som drabbas direkt - blir det värre då? Den frågan smyger sig på mig i detta läge.
Men, bojkott är oerhört trubbigt. Det finns de som talar för det och hänvisar till Sydafrika. Men, då fungerade detta instrument för att det var en samlad värld bakom detta. Nu säger vänstern och många andra att det måste vara slut med bara resolutioner och tal - för Israel lyssnar inte. Men, om det vore en samlad värld så skulle de lyssna - bojkott förutan. När den samlingen inte finns, inte ens i EU - då säger det sig själv att det är detta vi ska arbeta för att nå. Men, de behöver inte heller lyssna när kravet är bojkott. Det är därför ett helt kontraproduktivt krav.
Jag tycker det är värt att notera, när Sverige agerade för EU-samling bakom krav på utredning och att de gripna skulle släppas fick vi EU med oss. När EU agerade fick vi FN med oss på detta. Nu har de felaktigt gripna - nästan - släppts. Nu gäller det att hålla i kravet på att blockaden ska hävas - det är vi också eniga om. Det är insatser för öppningar som ger möjligheter och de ska vi arbeta för. Sedan är det min övertygelse att oförätter inte glöms bort - utan måste få sin efterföljd i rättstatlig ordning.
måndag 31 maj 2010
Israels regering måste ta ansvar
Så har det då hänt igen. Ett uppenbart brott mot folkrätten från den israeliska militären. De har bekräftat att de agerat på internationellt vatten. Det är det första brottet - havet är fritt. För det andra har de tvingat båtarna från internationellt vatten till israelisk hamn och frihetsberövat människor på internationellt vatten. Hade fartygen befunnit sig på Ockuperat territorialvatten så hade de kunnat kräva att få inspektera fartygen.
Nu boardade man, hamnade i en eldstrid så att 16 eller 19 personer dödades och många skadades. Proffessionella soldater som möter civila måste kunna möta provokationer utan dödande vapen inblandade. Civila måste alltid skyddas.
Nu vet ingen exakt vilken order som givits, vad som hände på fartyget och det måste klarläggas av en oberoende utredning. Den israeliska regeringen måste ta ansvar för det som hänt. Det är inte acceptabelt att regeringen handlar som om de alltid befinner sig i krig. Om jag vore israel skulle jag känna mig hotad av en regering som agerar så att man bränner broar mot omvärlden, förvärrar det säkerhetspolitiska läget istället för att bygga säkerhet för sitt folk.
Jag lider med alla fredsfrämjare i både Israel och Palestina, jag lider med de drabbade och deras familjer och jag hoppas på en annan politik i Israel. Det behövs mod dessa dagar för att inte falla i alla fällor som alla provokatörer gillrar för fredsprocessen. Men, det krävs att blockaden mot Gaza hävs, att bosättningarna stoppas och att Israel visar att man är beredd att förhandla om allt - även Jerusalem som huvudstad för två självständiga stater. Det krävs att palestinierna når samsyn och håller val för att få en fungerande ledning.
Sedan kan jag inte låta bli att beklaga de enkla lösningar som skanderas till vänster. Ta hem ambassadören, ta hem militärattachén och bojkotta Israel. Det leder till applåder och jubel bland hat- och plakatbärare, men sedan då? För min del vill jag skörda fred, bejaka lösningar och inte låsningar. Övertygad om att högre murar inte är vägen framåt - men många vill bygga sådana både mentala och reala.
Nu boardade man, hamnade i en eldstrid så att 16 eller 19 personer dödades och många skadades. Proffessionella soldater som möter civila måste kunna möta provokationer utan dödande vapen inblandade. Civila måste alltid skyddas.
Nu vet ingen exakt vilken order som givits, vad som hände på fartyget och det måste klarläggas av en oberoende utredning. Den israeliska regeringen måste ta ansvar för det som hänt. Det är inte acceptabelt att regeringen handlar som om de alltid befinner sig i krig. Om jag vore israel skulle jag känna mig hotad av en regering som agerar så att man bränner broar mot omvärlden, förvärrar det säkerhetspolitiska läget istället för att bygga säkerhet för sitt folk.
Jag lider med alla fredsfrämjare i både Israel och Palestina, jag lider med de drabbade och deras familjer och jag hoppas på en annan politik i Israel. Det behövs mod dessa dagar för att inte falla i alla fällor som alla provokatörer gillrar för fredsprocessen. Men, det krävs att blockaden mot Gaza hävs, att bosättningarna stoppas och att Israel visar att man är beredd att förhandla om allt - även Jerusalem som huvudstad för två självständiga stater. Det krävs att palestinierna når samsyn och håller val för att få en fungerande ledning.
Sedan kan jag inte låta bli att beklaga de enkla lösningar som skanderas till vänster. Ta hem ambassadören, ta hem militärattachén och bojkotta Israel. Det leder till applåder och jubel bland hat- och plakatbärare, men sedan då? För min del vill jag skörda fred, bejaka lösningar och inte låsningar. Övertygad om att högre murar inte är vägen framåt - men många vill bygga sådana både mentala och reala.
onsdag 26 maj 2010
Nedrustningskonferens med tre dagar kvar
En intressant erfarenhet att följa vår svenska delegation i arbete under NPT-avtalets uppföljningskonferens i FN. Den har pågått hela maj månad men nu återstår bara tre dagar. Detta NonProlifirationTreaty tillkom ursrpungligen med sikte på att Tyskland inte skulle skaffa sig bomben. Det har utvecklats till ett omfattande avtal som undertecknats av alla utom tre stater - Israel, Indien och Pakistan.
Avtalet består av tre pelare som ska balansera: Nedrustning av kärnvapen, icke-spridning av kärnvapen och rätt till fredlig användning av kärnkraft för de som ikläder sig avtalets regim. Avtalet känner fem kärnvapenstater - alla som genomfört prov före 1965. De tre andra som har kärnvapen uppmanas att ansluta sig till avtalet som icke kärnvapenstater, vilket ingen av dem vill göra. Sedan har vi Nordkorea som har varit ansluten till avtalet men sagt upp detta på ett märkligt sätt. Övriga avtalspartner anser att DPRK ska återinträda, vissa har knappt erkännt att de uträtt.
IAEA är den myndighet som ska övervaka - kotrollera och säkra att avtalet efterlevs. Förvånad blev jag när jag inser att den är klart omtvistad - politiserad anser ngra, vissa ser det som en risk att ge dem makt och hänvisar t o m till risk för industrispionage. Aldrig funnits ngt substantiellt på sistnämnda tema, men här känns det som positioner lite à la carte. Ta taktiska kärnvapen som jag intresserat mig särskilt för, här vill Ryssland inte göra ngt med hänvisning till västs konventionella övervikt. Lite samma argument använder Frankrike - fast tvärtom. Taktiska kärnvapen var ursprungligen en väg för väst att balansera Rysslands konventionella militära övervikt. Som sagt, argumenten cirkulerar.
Det finns flera spänningar i konferensen. Kan de överbryggas eller ska även denna konferens misslyckas som den förra? Iran intar en tydligt apart position med varierande krav, men de kan ställa till en hel del och hindra konsensus. De ingår i NAM-gruppen under Egyptisk ledning. Den gruppen är talför - men även Frankrike. US intar en rätt låg profil idag - lite varierande beroende på om det talas nedrustning, icke-spridning eller fredlig användning. Men de markerar vilja att hjälpa till att ta oss vidare. EU splittrar sig här på Frankrike som extrem, sedan UK och så finns vi andra där. Sverige och Irland samkör en del. Kina är nästan osynliga, men vill ha cred för sitt beslut att inte angripa ngn stat som saknar kärnvapen. Negativa säkerhetsgarantier är en nöt, IAEA:s tilläggsprotokoll en annan och så finns det frågor om Israel och de är flera. Mellan-Östern - är rätt tydligt i förslaget och bra, men vi har ännu inte hört olika delegationers syn på detta. Men kärnvapenfri zon är med i ordförandens resolutionstext. Med rätt tydlig tidtabell som också stöds av US. Frågorna om kärnvapenfria zoner i relation till IAEA:s tilläggsprotokoll verkar också spöka. När det gäller konvention är det långt kvar, men kanske kan man effektivisera arbetet lite som bl a Sverige spelat in. Nu hålls en stor konferens vart 5:e år för uppföljning, men detta arbete skulle tjäna på mer fortlöpande dialog och uppföljning. Men det är också omdiskuterat. Sedan är det Indien-undantaget som USA betonar som väcker ilska men som är ett faktum. Det blir nog en liten nöt för ordföranden att knäcka.
Nu dags att sova för att orka med morgondagen - som nog blir lång. Tiden börjar bli knapp.
Avtalet består av tre pelare som ska balansera: Nedrustning av kärnvapen, icke-spridning av kärnvapen och rätt till fredlig användning av kärnkraft för de som ikläder sig avtalets regim. Avtalet känner fem kärnvapenstater - alla som genomfört prov före 1965. De tre andra som har kärnvapen uppmanas att ansluta sig till avtalet som icke kärnvapenstater, vilket ingen av dem vill göra. Sedan har vi Nordkorea som har varit ansluten till avtalet men sagt upp detta på ett märkligt sätt. Övriga avtalspartner anser att DPRK ska återinträda, vissa har knappt erkännt att de uträtt.
IAEA är den myndighet som ska övervaka - kotrollera och säkra att avtalet efterlevs. Förvånad blev jag när jag inser att den är klart omtvistad - politiserad anser ngra, vissa ser det som en risk att ge dem makt och hänvisar t o m till risk för industrispionage. Aldrig funnits ngt substantiellt på sistnämnda tema, men här känns det som positioner lite à la carte. Ta taktiska kärnvapen som jag intresserat mig särskilt för, här vill Ryssland inte göra ngt med hänvisning till västs konventionella övervikt. Lite samma argument använder Frankrike - fast tvärtom. Taktiska kärnvapen var ursprungligen en väg för väst att balansera Rysslands konventionella militära övervikt. Som sagt, argumenten cirkulerar.
Det finns flera spänningar i konferensen. Kan de överbryggas eller ska även denna konferens misslyckas som den förra? Iran intar en tydligt apart position med varierande krav, men de kan ställa till en hel del och hindra konsensus. De ingår i NAM-gruppen under Egyptisk ledning. Den gruppen är talför - men även Frankrike. US intar en rätt låg profil idag - lite varierande beroende på om det talas nedrustning, icke-spridning eller fredlig användning. Men de markerar vilja att hjälpa till att ta oss vidare. EU splittrar sig här på Frankrike som extrem, sedan UK och så finns vi andra där. Sverige och Irland samkör en del. Kina är nästan osynliga, men vill ha cred för sitt beslut att inte angripa ngn stat som saknar kärnvapen. Negativa säkerhetsgarantier är en nöt, IAEA:s tilläggsprotokoll en annan och så finns det frågor om Israel och de är flera. Mellan-Östern - är rätt tydligt i förslaget och bra, men vi har ännu inte hört olika delegationers syn på detta. Men kärnvapenfri zon är med i ordförandens resolutionstext. Med rätt tydlig tidtabell som också stöds av US. Frågorna om kärnvapenfria zoner i relation till IAEA:s tilläggsprotokoll verkar också spöka. När det gäller konvention är det långt kvar, men kanske kan man effektivisera arbetet lite som bl a Sverige spelat in. Nu hålls en stor konferens vart 5:e år för uppföljning, men detta arbete skulle tjäna på mer fortlöpande dialog och uppföljning. Men det är också omdiskuterat. Sedan är det Indien-undantaget som USA betonar som väcker ilska men som är ett faktum. Det blir nog en liten nöt för ordföranden att knäcka.
Nu dags att sova för att orka med morgondagen - som nog blir lång. Tiden börjar bli knapp.
torsdag 13 maj 2010
Ungdomsledare - sänder varningssignal
'Comrade Julius Malema shall make a public apology to the president of the A.N.C, the A.N.C. and the public in general,'' read the disciplinary committee's statement.It further threatened Mr. Malema with suspension from the A.N.C. if he is again found guilty of provoking party divisions within the next two years.
Så lyder slutsatsen från den diciplin-nämnd inom ANC som granskat ett antal anklagelser mot ANC:s ungdomsorganisations ledare. Julius Malema ska alltid uppträda så att han visar respekt och behärskning, lovar han. Spännande med tanke på hans historia. Han var anklagad för att han medvetet åkt till Zimbabwe och ställt sig på Mugabes sida när Zuma sökte förhandla för att lösa Zimbabwes politiska kris. Nästa anklagelse handlar om Malemas flitiga sjungande av en gammal befielsesång om att "döda en boer" och så slängde Malema ut en BBC-journalist från en presskonferens. Själv funderar jag på om detta ansågs fel eller om det värsta enligt ANC:s ledning och diciplingrupp var att han vid en regional ungdomskonferens den 11 april jämförde Zuma med Mbeki.
Utlåtandet är ju inte en dom, även om ANC:s ledning verkar ha en tendens att vilja ha politiska domstolar. Men, de som trodde att tisdagen skulle innebära början till slutet för Malema i ANC får nog tänka om. Utlåtandet blev mildare än väntat. Av detta kan man dra vilka slutsatser för framtiden? Är det ännu et oroande tecken på att den försoningsprocess som Mandela gjorde till sin inte omfattat alla. Att polariseringen ökar i detta fantastiska land. Sydafrikanarna är värd något mycket bättre än detta, ett ledarskap som förmår öppna möjligheter för alla istället för att söka planmässigt dirigera utvecklingen med kvoter hit och dit. Jag hoppas intensivt, men nog sänder ungdomsledaren i ANC ut varningssignaler. På samma tema som de "vita" extremisterna. Titta på ungdomsledarna och få en bild av vad partierna sår för framtiden. Där som här.
Så lyder slutsatsen från den diciplin-nämnd inom ANC som granskat ett antal anklagelser mot ANC:s ungdomsorganisations ledare. Julius Malema ska alltid uppträda så att han visar respekt och behärskning, lovar han. Spännande med tanke på hans historia. Han var anklagad för att han medvetet åkt till Zimbabwe och ställt sig på Mugabes sida när Zuma sökte förhandla för att lösa Zimbabwes politiska kris. Nästa anklagelse handlar om Malemas flitiga sjungande av en gammal befielsesång om att "döda en boer" och så slängde Malema ut en BBC-journalist från en presskonferens. Själv funderar jag på om detta ansågs fel eller om det värsta enligt ANC:s ledning och diciplingrupp var att han vid en regional ungdomskonferens den 11 april jämförde Zuma med Mbeki.
Utlåtandet är ju inte en dom, även om ANC:s ledning verkar ha en tendens att vilja ha politiska domstolar. Men, de som trodde att tisdagen skulle innebära början till slutet för Malema i ANC får nog tänka om. Utlåtandet blev mildare än väntat. Av detta kan man dra vilka slutsatser för framtiden? Är det ännu et oroande tecken på att den försoningsprocess som Mandela gjorde till sin inte omfattat alla. Att polariseringen ökar i detta fantastiska land. Sydafrikanarna är värd något mycket bättre än detta, ett ledarskap som förmår öppna möjligheter för alla istället för att söka planmässigt dirigera utvecklingen med kvoter hit och dit. Jag hoppas intensivt, men nog sänder ungdomsledaren i ANC ut varningssignaler. På samma tema som de "vita" extremisterna. Titta på ungdomsledarna och få en bild av vad partierna sår för framtiden. Där som här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)