lördag 2 oktober 2010

Cirkus Sahlin snurrar vidare

Har verkligen förundrats över hur socialdemokraterna agerat mot slutet av valrörelsen och nu inför riskdagsstarten. Mona Sahlin har envetet sökt fokusera på Sverigedemokraterna och att hon inte vill ha med dem att göra. Gott så. Men hon har också hela tiden krävt besked från Alliansens partier om deras syn. Om Allianspartierna kan tänka sig regera med stöd av SD, aktivt eller passivt. På det sättet har hon aktivt lyft in dem i den politiska debatten. Men hon har debatterat om och inte med dem. Känns ändå som ett mycket märkligt politiskt fokus av den som vill vara oppositionens ledare.

Jag frågar mig varför? Hörde också Lars Ohly idag (lördag). Inte bara Mona utan även han talar om vikten av en majoritetsregering. För hans del bara en vänsterkartell förstås. Det känns som om både Mona Sahlin och Lars Ohly nästan krampaktigt talar om vikten av en majoritetsregering. Varför?? För Mona Sahlin och socialdemokraterna som överlevt en stor del av sin regeringstid som minoritetsregering borde det inte vara livsavgörande med majoritetsregering. Men, just nu verkar det vara så. Är denna envetna fokusering på majoritetsregering ett mantra som vänsterkartellen upprepar för att hålla liv i sin kartell? Är de rädda för att om detta fokus upphör så upphör kartellen?? Om det visar sig att en minoritetskartell fungerar så kanske det börjar ifrågasättas om alla behövs i vänsterkartellen??? Är Lars Ohly rädd att på nytt bli akterseglad??

På måndag ska vi rösta om talman och vice talmän. Här var det förra gången strid. Socialdemokraterna ansåg att det största partiet i riksdagen ska inneha talmansposten. På det sättet har de vant sig att det ska vara. Även om det inte alltid gällt. Men, de vill ha monopol på vissa positioner och tolkningsföreträde. Nu vann dock Alliansen förra gången och vi var ense om att det störta partiet i det vinnande laget skulle inneha talmansposten. Men, nu vill Mona Sahlin efter att ha förlorat stort och nästan tappat positionen som största parti, lägga en massa prestige i att kunna ta strid om talmansposten. Inte strid i sak, och nog inte om person men - ändå strid. För hon accepterar i grunden att talmansposten ska baseras på block. Hon lägger fram ett röd-grönt förslag. Först försökte hon och de rödgröna med förre talmannen Björn von Sydow som har ett stort och brett förtroende. Men, han avböjde då han inte ville riskera bli vald med röster från Sd. Han såg väl att han kanske kunde bli vald. Detta trodde många var en tydlig signal till Mona Sahlin och socialdemokraterna. Men icke så, hon framhärdar med att söka strid och testar nu med Kent Härstedt. Inget ont om Kent - eller som (s)-kollegerna kallar honom Kent Här och Därstedt. Men detta om något visar väl att de inte är seriösa, ingen som tror sig om att kunna bli vald ställer upp. Slutsatsen är att de vill regissera talmansvalet och säkra att det till alla pris blir en omröstning. Detta verkar vara det överordnade målet. Det är således vare sig i sak eller person man söker strid, det finns en annan agenda. Markering av att det är en minoritetsregering? Eller vill man söka strid kring ifall regeringen indirekt stöds av Sd? Eller vill man hålla liv i tanken på ett extraval för att skapa ett yttre tryck på sina frustrerade partimedlemmar?

Genom att markera att de inte bryr sig om vem som röstar på dem eller deras förslag tar de loven av sina egna argument. Det blir därmed helt OK att vinna en omröstning med Sverigedeokraternas stöd. Det som är OK för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Väsnterpartiet är förstås lika OK för andra eller....??? Vad är motiven för denna sinnesförändring? Har Mona siktet inställt på att söka manöverera riksdagen in i ett läge där de kan tala om regerandets sönderfall. Och på den grunden resa misstroendevotum och hoppas på extraval??? Ska de under tiden visa upp en totalt ansvarslös opposition. Vill de på det sättet bilda skola för framtiden??

Centerpartiet har genom åren visat att vi kan ta ansvar även i opposition, även för att släppa fram minoritetsregeringar och lösa allvarliga frågor. Men med Mona Sahlin i ledningen för socialdemokraterna verkar det vara slut på ansvar och öppet för ökenvandring??? Är det fighten för Monas och Lars överlevnad vi nu ser eller är det bara en Potemkinkuliss för att dölja den inre upplösning som pågår????

Ska med intresse följa de nya turer som kan förutses. Cirkus Sahlin verkar snurra vidare =/ Och tänk om Sd ger en Judaskyss till både Vänsterkartellen och Alliansen. Tänk om gruppen t ex röstar på både Kent och Pär...Misstänker att de inte vill göra det för enkelt vare sig för Vänstern eller Alliansen.

Inga kommentarer: