Tokerier..

Funderar på vad som händer när man sover - i fjärran östern. Har vaknat upp till nyheter om incidenter flera morgnar i rad. Kommer Nordkorea att halsstarrigt kasta sig in i en konflkt nr man inte får som man vill. Känns somatt man agerr som barn - skriker och biter när man inte får som man vill. Här gäller det förstås att få inte bara uppmärksamhet utan även stöd till en hårt drabbad befolkning. Och sedan gäller den klassiksa linjen, om hoten internt växer - höj rösten och samla nationen gentemot hotet utifrån. När jag var vid Panmunjom så talade vi om hur några tusen soldater skulle kunna styra Nordkorea. Är det månne maktkamp? Ser ut som att detta kan bli en hot spot under ordförandeskapshalvåret.

Idag har jag inte undgått att lyssna in det som händer i Israel. När de där talar om lojalitetskrav som innebär att man skulle hindra minoriteter sin rätt att få ha sina högtider, kopplar medborgarskap till religös lojalitet m m m m- då får jag blandade bilder från historien i huvudet. Jag våndas med Israels folk och känner en olust inför den regeringspolitik som växer fram. Jag förstår utmaningen att skapa sammanhållning i ett land med så många inflyttare från så olika kulturella och politiska hörn i världen. Jag förstår utmaningarna i regionen, bland en massa annat - men inte den nya regeringens politik för att möta dem.

Nationalister...extremister...

Det som händer i England just nu är förödande och för en utomstående helt obegripligt...Har det inte funnits några regler för parlamentet och parlamentariker när det gäller ersättningar? Helt uppenbart göder detta de mörka krafter som uppenbart vädrar morgonluft inför Europaparlamentsvalet. Hörde om BNP och de talade så som andra gjort före dem...och som man kan höra från nationalister i Ryssland och annorstädes. Det är de som tror att välstånd skapas i slutna rum, de som vill bygga murar för att stänga ute världen och tror sig därmed skydda det man uppnått i välfärd. Har de inget förstått, att det är den sortens politik som skapar misär, som drabbar människor som har det tuffast, som slår undan välståndsutveckling och jobb. Dessa krafter göds av hat, av avundsjuka och av rädslor för andra - saknar självförtroende och vill slå mot andra, peka ut andra som orsaken till deras situation. Så har Mugabe agerat i Zimbabwe, så har facister och nazister agerat historiskt, så gör despoter och diktatorer och så gör även Kim Jong Il i Nordkorea.

Har ikväll brottats med en annan av dessa mörkermän - en i Södertäljes fullmäktige. Likheterna är tydliga - de pekar finger mot allt som inte är "svenskt". Insikten om att svenskt idag inte är detsamma som för 20 år sedan- för 120, 220, 320, 420 år sedan. Det är vi människor som kommit från när och fjärran till denna del av världen som format och formar vårt land. Svenska språket är fullt av låneord och utvecklas hela tiden. Insikten om att Sverige och svenska språket och medborgare har rottrådar i hela världen verkar inte finnas - eller i vart fall förnekas. Det passar inte in när de vill ställa människor mot varandra och indela oss i grupper som ska hållas åtskilda för att upprätthålla rädslor. Ibland tror jag inte mina öron, men jag har insett att åsikterna finns även här och måste bemötas. Mörkermännen har raserat så mycket i vår värld så vi måste göra vårt yttersta för att inte låta det hända igen - hända också här. Frihet och öppenhet hotas även hos oss. Action krävs - men inte AFA. De sistnämnda är mörkermännens bästa hjälpare.

Röstboskap...en fråga om perspektiv

Förstår Ann-Marie Pålsson, att hon tröttnat. Hon har valt sin väg, inte alltid populärt ibland kollegorna. Hon gick väl på tvärs mot gruppen i Näringsutskottet och så blev det byte till vårt utskott. Även här har hon gått sin väg och valt den själv. Ta Lissabonfördraget t ex. Men hon är väl därmed också beviset på att man kan göra så - om man vill driva sin egen linje. Men om man tar debatten i gruppen och inte får med sig den, då kan man inte säga att de andra är röstboskap. De har ju också rätt att tycka och välja det de ser är rätt. Det knepiga är ju att väga samman helheter....och det är ju ändå det vi måste göra. Det är väl det som vi alla brottas med och alla vet vi att det finns gränser för vad vi accepterar som ledamöter. Gränser som ingen regering eller partigrupp kan passera. Men vårt jobb är ju också att hitta kompromisser, inte att tala om för andra vad de måste tycka. Vårt uppdrag handlar om att lyssna med respekt på varandra och andra - men också att särskilt samtala med våra partikamrater och kollegor i regeringen.

Men, väl detta sagt så håller jag ändå med om vikten av att stärka parlamentet. Det gäller vår granskande roll - och här har ju vi i grundlagsutredningen gjort vissa förtydliganden. Får se vad remisserna och regeringen säger. Men, det blir ju inte bättre än vad vi mäktar med som ledamöter. Men här är det värsta kulturen som sitter i väggarna - att vi som ledamöter ska backa upp regeringen. Om vi inte är i opposition förstås. Alla har vi en tendens att byta perspektiv när vi byter utsiktsplats. Är vi kommunala ser vi en sak, sitter vi i riksdagen en annan och i regeringen en tredje. Inget ont i detta, men vi måste vara klara över att det är viktigt att bryta perspektiven med varandra. Och visst kan även jag se att här finns ett rejält utvecklingsområde. Det kräver att vi som ledamöter får mer resurser att kunna göra skillnad. Jag håller med de som ser värdet av att vi själva får resurser att bygga upp eget kansli. Det får Europaparlamentarikerna och det ser jag när man besöker andra parlament. Det skulle göra oss ledamöter starkare i förhållande till partiet men också bli en starakare uppdragstagare för våra väljare. Utefter detta spår vore det spännande att söka sig.

EP-valet viktigt - för dig men inte för...

Måste bara kommentera det faktum att valet till Europaparlamentet startar idag. Kommunerna har ju sedan 2006 det fulla ansvaret för den förtida röstningen, som inte är poströstning...som det var förr i tiden. Hoppas att alla tar vara på möjligheten att gå och rösta. Europaparlamentet är viktigt och blir viktigare. Den kommission som väljs i höst kommer att formas med hänsyn till hur parlamentet är sammansatt. Parlamentet har visat att man är beredd att ta sitt ansvar. Därför röstade de 2004 bort en kommissionär (Rocco Buttiglione) som föreslagits av Berlusconi. Han hade en syn på både kvinnor, aborter och homosexuella som var oacceptabel för sitt uppdrag. Parlamentet har markerat på klimatområdet och nu senast ifråga om Telekompaketet. Detta retar regeringarna som därmed förlorar lite av sin makt. En makt de blivit vana vid. Inte undra på att alla från Göran Persson till dagens ledare vill tona ner parlamentets betydelse och roll.

Måhända är det just detta som gör att ledande företrädare - t ex statsminister Reinfeldt utan vidare kan säga att det är rationellt att inte rösta, eftersom Europaparlamentet inte har så stor betydelse.... Tänk tanken, om många röstar så växer parlamentets legitimitet och då utmanas regeringarna - ve och fasa. Själv tycker jag att EP är mycket viktigt. Jag vill se att de tar sin roll och delar makten med regeringarna, vågar utmana regeringarna på de områden där vi överlämnat makt från parlamentet till EU. Det stärker demokratin, ökar öppenheten och ger de direkt folkvalda ökad makt. Men det utmanar också statsråden som många gånger är vana att kunna "hantera" sina parlament, sitt parlamentariska underlag. Det är nyttigt med ett starkt, friskt och granskande parlament - ett parlament som står friare i förhållande till den verkställande makten. Ett parlament som har resurser att agera. Med det nya Lissabonfördraget kommer Europaparlamentets makt att stärkas. Om valet varit viktigt tidigare - så blir det än viktigare för oss som medborgare, om än inte för de sittande nationella politiska ledningarna. Gå och rösta och stärk de gröna liberala krafterna i Europaparlamentet - det kommer jag att göra genom att kryssa Lena Ek. Hon har visat att hon gör skillnad.

Kärnvapnen måste bort

Deltog idag i ett samtal kring kärnvapen i Europa och världen. Det är intressant att debatten kring detta ohyggliga vapen kan få ny luft under vingarna. Detta med sikte på den översyn av Ickespridningsavtalet som ska ske i maj nästa år. NPT har ju fått sina revor under åren som gått. Men, det faktum att president Obama målat upp visionen om en kärnvapenfri värld kräver något substantiellt. Det är upp till bevis kommande år - men dessförinnan i kontakterna med Ryssland. Kan det bli islossning här och nya tag i avveckling av strategiska, men även taktiska kärnvapen så vore det en rejäl framgång. Kan vi avveckla de kärnvapen som USA lagrar inom EU vore mycket vunnet.

Men, det är uppenbart att det krävs ett omtag i kärnvapenfrågan. Det är ju flera stater som står utanför NPT och det är uppenbart att flera nya länder ser kärnvapen som sin väg till säkerhet eller makt. Det gäller inte bara Nordkorea och Iran. Det gäller inte bara de som erkänner att de har, utan också de som anklagas för att ha. Det kan i båda fallen bidra till att skaka om maktstrukturer eler skapa rädslor som triggar till agerande mer eller mindre smart. Men, dessa stater får också extra utrymme då inte NPT ges reell kraft. En konvention mot kärnvapen vore kanske på sin plats. Här finns utrymme för svenkt agerande under ordförandeskapet....

Rysk jakt på NGO:s

But since then, Gnezdilova notes, despite highly invasive official supervision of NGOs, the Russian authorities have not exposed “a single terrorist or extremist NGO,” except for the case of a Tyumen gay group that was charged with threatening “the sovereignty and territorial integrity of Russia” by contributing to “a reduction of its population.” Så kan man idag läsa i Moscow Times idag.. Jag häpnar eller kanske inte. Den ryska suveräniteten och territoriella integriteten hotas genom denna gaygrupp...vad håller de på med?

För medlemmen i Europarådet så borde det vara viktigt att hävda NGO:s möjligheter att arbeta - istället för att jaga dem.....