måndag 15 juni 2009

Tvåstatslösning...

Så har vi då alla fått höra vad den nya Israeliska reeringen tänker om fredsutvecklingen i regionen. Nog hörde jag ordet - tvåstatslösning - men hörde jag viljan till en....? Det är naturligtvis svårt att byta fot för en ledare som likt Netanyahu så hårt motsatt sig en Palestinsk stat, det måste man ha i åtanke. Men, nog är det förståligt att jag och många med mig tvivlar om viljan. Också det mot bakgrund av Netanyahus historia. För att nå framgång så krävs insikt om att man måste inse att det man kräver för sig själv också måste kunna krävas av andra. Bosättningarna på Västbanken - vill de bo kvar i en Palestinsk sekulär stat eller t o m en muslimsk stat? Eller är de beredda att lämna bosättningarna, för att skapa en livskraftig Palestinsk stat som god granne till Israel och övriga länder i regionen?


Jag önskar verkligen att israelerna ska få uppleva fred, frihet och tilltro till att de och deras barn ska slippa krigshot, terror och nya konflikter. Med all historisk erfarenhet kan jag inte undgå att våndas över att man ännu inte slipper leva med hot hängande över sig. Varför gör inte den politiska ledningen allt de kan för att skapa goda grannrelationer, för att skapa en grund för att gå framåt genom att bygga på två erkända, fungerande och livskraftiga stater i regionen för israeler och palestiner. Israel har ju ännu inte några erkända gränser och palestinerna har aldrig fått uppleva en egen stat. Men, det som ser ut att hända är ju inte steg i den riktningen? Hur vill Israels politiska ledning bygga tilltro, bygga fred, frihet och försoning i regionen? Hur vill Hamas och Fatah göra det? Israel skulle kunna ta ledningen - men verkar istället fångad i sin egen retorik och på årtionden av misstro och felsteg. Hamas och politiska extremiströrelser på den palestinska sidan skulle få det svårt att verka i en ny omgivning - en omgivning som uppmuntrade respekt och tolerans istället för misstro och hat. Om verkligheten uppfattas som att hopp saknas, att mitt liv inte är något värt eller har olika värden - vart för det oss människor - oavsett tro? Nog måste vi ställa krav på den politiska ledningen att söka nya vägar - inte klamra sig fast vid gamla.... Det gäller för alla - för de gamla har inte givit människorna fred, frihet och försoning.

Inga kommentarer: