Sitter just nu på ett liberalt seminarium i Helsingfors som syftar till att lyfta utvecklingen i Ryssland. Gorbatjov skulle ha deltagit men han kunde inte p g a sin hälsa. Trist, han har ju tydligt uttryckt behovet av nytändning och en verklig demokratisk reformering. Men lyssnar in tankar inför valet den 4 december till Dumans underhus. Finns det hopp eller har alla gett upp tankarna om ett Ryssland där folket har rätt till demokrati och rättstatlighet?
Det låter inte hoppfullt. Bara 29% eller man kanske inte ska tala om bara, utan mer se det som anmärkningsvärt att så många ändå verkar uppfatta det kommande valet som demokratiskt och rättvist. 8 utmanarpartier sökte i år bli registrerade men ingen fick godkänt. Den administrativa överbyggnaden dödade även denna gång verkliga utmanare. Det har varit ett mycket tufft försök att bryta igenom Kremlinbyråkratin, men de har kämpat för att slutligen se hur den ryska ledningen alltjämt är helt ovillig att släppa fram ngn annan än de av Kreml godkända puppit-partierna.
Tydligt att förändring innifrån inte är nära. Det krävs en förändring av folks attityd till politik och människor inte längre ser mellan fingrarna med byråkratin. Inser vi att korruptionen är ett nedärvt system som gör att landets styre överlever? Ryska ledarskapet ser demokrati och europeisk integration som ett hot mot sig själva? 18 års förhandlingar om medlemsskap i WTO visar hur Ryssland tänker. Arabiska våren har nu skakat om ledarskapet och mycket talar för att Ryssland är på väg in i hörnet. På väg in i stagnation.
Landet kan bara förstå maktspråk och pengar. Så vad blir vår slutsats???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar