Konstaterar att det i tisdags samlades fler än tidigare på Tahrirtorget i Cairo. Det var tisdagar och torsdagar som "De vise" hade uppmanat folket att samlas till protest. Det verkar ju ha hörsammats. Nu samlas läkare, lärare, busschaufförer i strejker och tillsammans med de protesterande på torgen. Det sprider sig över Egypten.
Jag hör nu från den nyvalde Generalsekreteraren i National Democratic Party, att Mubarak väntas tala till nationen ikväll. Har han nu insett att det inte finns möjlighet att sitta kvar om det skall öppnas en övergång till något nytt, möjligen och äntligen till demokrati och frihet för människorna i Egypten. Protesterna har fortsatt och förstärkts. Människorna har också i ökad utsträckning organiserat sig. Självklart är detta inte en garanti för att Egypten går mot demokrati, men det finns en större chans än förut.
Om Mubarak fortsätter att sitta kvar, då ökar risken för att protesterna växer och radikaliseras. Då växer också risken för att ekonomin hinner raseras ytterligare. Om han vill folket väl, ja då måste han lämna medan tid är för att hitta fram till en dialog för övergång.
Men signalen om att Armén - de som så länge genom historien styrt landet, nu hela tiden följer utvecklingen för att säkra människornas säkerhet är tudelat. Det kan tala för att militären tar över. Men det kan också vara en signal att man, om Mubarak avgår, inte tänker godta anarki eller något som skulle kunna öppna för inbördeskrig. Det finns ju starka anhängare av Mubarak som agerat tidigare med synliga följder för människorna både på Tahrirtorget och annorstädes. Jag hoppas att det är skydd man signalerar och inget annat. Det borde i vart fall USA ha markerat mycket klart.
När Mubarak avgår kommer också frågan om vad/vem/vilka som skall följa? Vicepresidenten Suleiman måste inse att det krävs en övergångsregering som ska förbereda en ny kosntitution för val av både parlament och president. Här krävs det tydlighet från både USA och EU. Den otydlighet som präglat dessa strukturer är trist, men jag noterade idag att Kabinettsekreteraren på vårt utskott beskrev att särskilt USA blivit allt tydligare. EU icke så. Det är trist och förödande att inte bara EU utan även dess olika nationella ledare tassat så försiktigt. Jag hoppas dock att när Mubarak lämnat så skall det gå lättare för EU att agera för att främja en demokratisk utveckling i hela regionen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar