Idag har vi hört om besluut från den sittande Israeliska regeringen om godkännande av nya bosättningar. Detta förvånar inte - men det är inte acceptabelt. Det måste bli ett slut på bosättningar på ockuperad mark.
När man åker runt på Västbanken så slås man av hur mycket Israel satsar av sina skattebetalares pengar på att bygga ut nya bosättningar, infrastruktur och allt som därtill hör på ockuperad mark. Detta skulle ju kunna vara en rejäl upprustning av Västbanken, blivande Palestina om det bara gick att nå fram till två självständiga, välmående stater som erkändes av omgivningen. Men dit verkar det vara långt - idag. Hoppas på kommande möte i NY denna månad.
Personligen så känner jag att det finns ett stort moraliskt tomrum som skulle kunna fyllas. Av den Israeliska regeringen om man agerade annorlunda och av det Palestinska styret om de verkligen samlade ihop sig och drev demokrati, MR, öppenhet, antikorruption och formade en god rättsordning. Det finns verkligen möjligheter att bryta mönster och åstadkomma ett momentum. Det gäller att bryta gamla mönster för att nå fred och väståndsutveckling fr människorna i regionen. Utan att göra sig några illusioner - vågar man hoppas?
måndag 7 september 2009
fredag 4 september 2009
Utrikespolitik - för frihet, fred och respekt
Är det Carl Bildt som sköter Utrikespolitiken helt på egen hand. Det var frågan från Svenska Dagbladet. Nej, självklart inte. Det är regeringen som sköter utrikespolitiken enligt vår konstitution och Centerpartiet ingår i regeringen. Det innebär att han faktiskt driver regeringens politik - men det ska sägas med sin personliga touch. Det blir oftast bra, som igår när det gällde IP-svar om bosättningspolitiken på ockuperade områden. Självklart samordnat, men Carl la till att Israel skulle fullt ut leva upp till Avtalet om Movement and Access från 2005. Små ord men av betydelse som jag välkomnar.
Det finns ett stort utrikespolitiskt intresse i Sverige men också en stor samsyn. I vart fall bland alla som ser att det är viktigt att driva fram en starkare gemensam EU-politik på utrikesområdet. För mig och Centerpartiet är det viktigt. Världen där ute förväntar sig mer av oss - av EU. Men, vi kan inte göra skillnad om vi träter inbördes eller kör helt egna race. När vi har samsyn - då gör vi skillnad.
För mig handlar det om människor -med samma värde och grundläggande rättigheter oavsett var på klotet man bor. Människor som är födda fria men som alltför ofta lever sina liv ofria. Ofria samhällen, ofria människor kämpar för sin frihet, för makt över sina egna liv. Det skapar konflikter, det skapar krig och ofrihet. Fred är grundläggande för frihet och för utveckling. Det är angeläget att vår utrikespolitik aktivt verkar för frihet, fred och för försoning. Fred som bara innebär att vapnen tystnar men saknar redskap att lösa bakomliggande konflikt bäddar för nya krig. Vi måste söka vara det goda exemplet - förebild snarare än pådyvlare. Det gäller oss och det gäller för hela EU. Vi ska sträcka ut en hand för att hjälpa människor att bygga utveckling och frihet. Visst kan det behövas andra insatser ibland - men då på inbjudan av ett land i enlighet med FN-stadgan eller på direkt FN-mandat. Som i Afghanistan eller utanför Somalias kust.
För mig har friheten alltid två ansikten - inte bara rättigheter utan också skyldigheter. Vår frihet ger oss ett särskilt ansvar att agera internationellt för frihet, fred men också för respekt och försoning. Respekt för olikheter öppnar för försoning, för en i grunden hållbar utveckling. Även här kan EU visa historiska erfarenheter och goda förebilder. Det finns inte en lösning, en väg, en åsikt, en ideologi som är rätt - men det finns bara en värld för oss alla. Den bombar vi inte framåt - men däremot kan den bombas både bakåt och bort.
Visst finns det alltid förbättringsområden - både inom Centerpartiet och i andra partier när det gäller den utrikespolitiska debatten. Men inte i rollen som plakatbärare eller kommentator från läktarplats. Den rollen företräds så bra av oppositionen - främst då Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag vill att Centerpartiet, Sverige och EU ska göra skillnad - för människors skull idag, imorgon och i framtiden.
Det finns ett stort utrikespolitiskt intresse i Sverige men också en stor samsyn. I vart fall bland alla som ser att det är viktigt att driva fram en starkare gemensam EU-politik på utrikesområdet. För mig och Centerpartiet är det viktigt. Världen där ute förväntar sig mer av oss - av EU. Men, vi kan inte göra skillnad om vi träter inbördes eller kör helt egna race. När vi har samsyn - då gör vi skillnad.
För mig handlar det om människor -med samma värde och grundläggande rättigheter oavsett var på klotet man bor. Människor som är födda fria men som alltför ofta lever sina liv ofria. Ofria samhällen, ofria människor kämpar för sin frihet, för makt över sina egna liv. Det skapar konflikter, det skapar krig och ofrihet. Fred är grundläggande för frihet och för utveckling. Det är angeläget att vår utrikespolitik aktivt verkar för frihet, fred och för försoning. Fred som bara innebär att vapnen tystnar men saknar redskap att lösa bakomliggande konflikt bäddar för nya krig. Vi måste söka vara det goda exemplet - förebild snarare än pådyvlare. Det gäller oss och det gäller för hela EU. Vi ska sträcka ut en hand för att hjälpa människor att bygga utveckling och frihet. Visst kan det behövas andra insatser ibland - men då på inbjudan av ett land i enlighet med FN-stadgan eller på direkt FN-mandat. Som i Afghanistan eller utanför Somalias kust.
För mig har friheten alltid två ansikten - inte bara rättigheter utan också skyldigheter. Vår frihet ger oss ett särskilt ansvar att agera internationellt för frihet, fred men också för respekt och försoning. Respekt för olikheter öppnar för försoning, för en i grunden hållbar utveckling. Även här kan EU visa historiska erfarenheter och goda förebilder. Det finns inte en lösning, en väg, en åsikt, en ideologi som är rätt - men det finns bara en värld för oss alla. Den bombar vi inte framåt - men däremot kan den bombas både bakåt och bort.
Visst finns det alltid förbättringsområden - både inom Centerpartiet och i andra partier när det gäller den utrikespolitiska debatten. Men inte i rollen som plakatbärare eller kommentator från läktarplats. Den rollen företräds så bra av oppositionen - främst då Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag vill att Centerpartiet, Sverige och EU ska göra skillnad - för människors skull idag, imorgon och i framtiden.
tisdag 1 september 2009
Frihet - men också ansvar
Jag har fört många spännande samtal om frihetens gränser med kollegor från Mellanöstern och från Turkiet. De hyllar gärna vår svenska frihet - men förstår de den? Nej, knappast. Vi har passerat så många av deras gränser att det blir svåröversatt.
En av de senaste diskussionerna handlar om respekt - för olikheter. Respekt för min hållning kräver också respekt för den andres. Allt om vi anser att alla människor har samma grundläggande rättigheter och värde. Men säger någon - finns det då inte några gränser. Jo, jag försöker säga att det finns gränser - men de ska alltid kunna prövas av den enskilde. Både att vidga dem och att hävda gränserna är den enskildes rätt. De "gränstvister" som uppkommer ska den enskilde kunna få prövade i enlighet med landets lagstiftning i en öppen och oberoende domstolsprocess.
Så har vi de senaste året diskuterat rondellhundar, cartoons, men jag har då också berättat om den fria konsten och vår Jesusutställning Ecce Homo och nu senast om Anna Odells konstkupp och de studenter som gav sig på en tunnelbanevagn. Mina kollegor trodde inte sina öron. Men jag sa att de hade frihet och rätt att handla men också skyldighet att ta ansvar för sina handlingar, att dessa sista skulle prövas rättsligt. Nu har Anna Odell dömts och det var ett bra beslut. Det visar på frihetens två ansikten - rättigheter och skyldigheter. Om detta kan jag nu också berätta.
En av de senaste diskussionerna handlar om respekt - för olikheter. Respekt för min hållning kräver också respekt för den andres. Allt om vi anser att alla människor har samma grundläggande rättigheter och värde. Men säger någon - finns det då inte några gränser. Jo, jag försöker säga att det finns gränser - men de ska alltid kunna prövas av den enskilde. Både att vidga dem och att hävda gränserna är den enskildes rätt. De "gränstvister" som uppkommer ska den enskilde kunna få prövade i enlighet med landets lagstiftning i en öppen och oberoende domstolsprocess.
Så har vi de senaste året diskuterat rondellhundar, cartoons, men jag har då också berättat om den fria konsten och vår Jesusutställning Ecce Homo och nu senast om Anna Odells konstkupp och de studenter som gav sig på en tunnelbanevagn. Mina kollegor trodde inte sina öron. Men jag sa att de hade frihet och rätt att handla men också skyldighet att ta ansvar för sina handlingar, att dessa sista skulle prövas rättsligt. Nu har Anna Odell dömts och det var ett bra beslut. Det visar på frihetens två ansikten - rättigheter och skyldigheter. Om detta kan jag nu också berätta.
måndag 31 augusti 2009
Frihet - inte bara för vissa
Hörde med visst intresse rapporter från den Moderata partistämman. De talar om folkhem, om att bli ett föregångsland och om att allt som socialdemokraterna gjort inte är dåligt. Är det någon som påstått det? Varför ger dom soicaldemokraterna äran av att ha byggt landet. Det är den bild de själva gärna sätter - men det blir ju inte mer rätt för att Reinfeldt säger så. Jag förstår taktiken - hur moderaterna vill manöverera i rätt läge inför valet. Här gäller att se ut över landets gränser och fundera över vilka förebilder som finns. Det finns lärdomar att hämta.
För min del är det viktigt att fundera på hur politiken kan främja Frihet - inte bara för vissa utan faktiskt för alla. Om vi ska bli ett dynamiskt land, där människor inte gör karriär i utanförskapet som Ingvar Nilsson talar om - utan faktsikt känner att man har rådighet över sitt liv, att man känner sig fri att faktiskt välja sin väg. Det är klart att utgångspunkterna skiljer mycket mellan oss männsikor på detta jordklot - att många känner att frihet inte gäller mig. Det är den käsnlan och den verkligheten vi måste ändra på. Det gäller att riva hindren, riva murarna. Detta är ett viktigt liberalt uppdrag - och det är ett viktigt grönt uppdrag att säkra att inte klimat- och miljöfrågorna blir ett nytt hinder för frihet - utan en ny väg till frihet.
För min del är det viktigt att fundera på hur politiken kan främja Frihet - inte bara för vissa utan faktiskt för alla. Om vi ska bli ett dynamiskt land, där människor inte gör karriär i utanförskapet som Ingvar Nilsson talar om - utan faktsikt känner att man har rådighet över sitt liv, att man känner sig fri att faktiskt välja sin väg. Det är klart att utgångspunkterna skiljer mycket mellan oss männsikor på detta jordklot - att många känner att frihet inte gäller mig. Det är den käsnlan och den verkligheten vi måste ändra på. Det gäller att riva hindren, riva murarna. Detta är ett viktigt liberalt uppdrag - och det är ett viktigt grönt uppdrag att säkra att inte klimat- och miljöfrågorna blir ett nytt hinder för frihet - utan en ny väg till frihet.
måndag 24 augusti 2009
Heja Rosengård
Jag kan inte låta bli att bidra till en hejaklack - för de boende i Rosengård som sa ifrån. De ville inte ha några Reclaim-aktivister som kom utifrån och stökade till det i sitt bostadsområde. De körde helt enkelt ut dem med besked.
Detta var en av de bästa nyheterna på länge, att de boende inte låter sig bli gisslan i några vänsteraktivisters försök att skapa bilden av "revolutionär" stämning. De boendes insatser här borde följas av andra. Extremismen ska inte matas, den ska alltid stävjas och köras på "porten". oavsett om den kommer från höger eller vänster så är det alltid det alltid "vanligt folk" som är de stora förlorarna av dylika gisslandraman. Tack ni boende i Rosengård som talade klarspråk!!! Ni är värda bragdguld och är en förebild för alla oss andra där dessa krafter försöker härja.
Detta var en av de bästa nyheterna på länge, att de boende inte låter sig bli gisslan i några vänsteraktivisters försök att skapa bilden av "revolutionär" stämning. De boendes insatser här borde följas av andra. Extremismen ska inte matas, den ska alltid stävjas och köras på "porten". oavsett om den kommer från höger eller vänster så är det alltid det alltid "vanligt folk" som är de stora förlorarna av dylika gisslandraman. Tack ni boende i Rosengård som talade klarspråk!!! Ni är värda bragdguld och är en förebild för alla oss andra där dessa krafter försöker härja.
Pressfrihet under tryck
Tryck- och yttrandefriheten har en lång tradition i Sverige. Den är vital och grundläggande för en fungerande demokrati. Men, den är utsatt för olika sorters mottryck idag. Det som nu dominerar vår svenska debatt är Aftonbladets publicering på Kultursidan av en frilansjournalists artikel. Jag kan lugnt säga att jag ju följt Åsa Linderborgs politiska utsagor och förvånats över att hon givits detta mandat av Aftonbladet. Men, det är en helt annan fråga. Nu gäller det vår tryckfrihet. Det har blåst tidigare, kring teckningar och bilder på rondellhundar som publicerats. Det finns de som vill förbjuda kritik mot religion och det finns de som vill förhindra annan kritik. Men, i ett öppet samhälle måste vi tillåta debatt - självklart under ansvar. När nu den ene israeliske ministern efter den andre blåser upp AB-artikeln till nya höjder kan jag bara beklaga. Det är måhända inrikespolitiskt motiverat, men annars ett rejält missgrepp. Regeringar ska ta ansvar för sin politik utifrån gällande ordning. Vår regering ska agera mot antesemitism, mot atesemitiska handlingar i Sverige - men inte ägna sig åt att blanda sig i tryckfriheten. En inblanding här skulle direkt bli mycket graverande för regeringen. Under förra mandatperioden hade vi i KU försök att styra Aftonbladet från den dåvarande (s)-regeringen. Det vill vi inte se igen. Bra hanterat av Carl Bildt.
För alla som vill främja medias frihet att agera under ansvar blir det också märkligt när uppgifterna nu kommer om att Israel kontrollerar vad journalister skrivit och att detta ska påverka deras inresemöjligheter. Dessutom nekas visst nu två av Aftonbladets journalister att komma in. Det sänder knappast ut bra vibrationer. Hoppas det är illasinnade rykten.
Men, journalisters möjligheter att arbeta är klart hotade även i vår del av världen. I Europarådets granskning står det helt klart. Vi talar ofta om situationen t ex Ryssland eller Turkiet, men det finns anledning att se upp i många fler länder. Se vad som händer i Berlusconis Italien. Jag diskuterade läget i Frankrike med en fransk journalist i Nice i fredags. Han visade exempel med Paris Match och hur sammanflätad dess ägare var med Sarkozy. En chefredaktör fick sparken efter en publicering av en viss bild av hans f d fru... och de retuscherade bort en midjevalk och putsade på Sarkozys solbränna. Det gällde en bild när han rodde i bar överkropp. Klar skillnad mot Reuters bild. Varför kan man fråga? Exempel på hur mediakulturen utvecklas med anpassning i kombination med viss styrning. Det gäller att stå upp för det fria ordet! Det är den fria debatten som riktar ljus mot det som inte tål dagsljus. Det är också det bästa medlet mot all slags korruption. Det gäller i alla samhällen.
För alla som vill främja medias frihet att agera under ansvar blir det också märkligt när uppgifterna nu kommer om att Israel kontrollerar vad journalister skrivit och att detta ska påverka deras inresemöjligheter. Dessutom nekas visst nu två av Aftonbladets journalister att komma in. Det sänder knappast ut bra vibrationer. Hoppas det är illasinnade rykten.
Men, journalisters möjligheter att arbeta är klart hotade även i vår del av världen. I Europarådets granskning står det helt klart. Vi talar ofta om situationen t ex Ryssland eller Turkiet, men det finns anledning att se upp i många fler länder. Se vad som händer i Berlusconis Italien. Jag diskuterade läget i Frankrike med en fransk journalist i Nice i fredags. Han visade exempel med Paris Match och hur sammanflätad dess ägare var med Sarkozy. En chefredaktör fick sparken efter en publicering av en viss bild av hans f d fru... och de retuscherade bort en midjevalk och putsade på Sarkozys solbränna. Det gällde en bild när han rodde i bar överkropp. Klar skillnad mot Reuters bild. Varför kan man fråga? Exempel på hur mediakulturen utvecklas med anpassning i kombination med viss styrning. Det gäller att stå upp för det fria ordet! Det är den fria debatten som riktar ljus mot det som inte tål dagsljus. Det är också det bästa medlet mot all slags korruption. Det gäller i alla samhällen.
tisdag 11 augusti 2009
Om en kvinnlig "Mandela"
Vaknade imorse och hörde nyheten - tre års straffarbete för Aung San Suu Kyi...Jag hickade till. Hur i hela friden tänker den Burmesiska regimen...och därmed domarna? Staffarbete därför att en person simmade över sjön och olovligt tog sig in till henne? Jag trodde att jag inte skulle kunna bli förvånad över den Burmesiska regimens agerande - men jag hade fel. När budet sedan följde att straffet omvandlats till 18 månader i husarrest...så förvånades jag inte.
Denna regim som håller Burma i ett järngrepp verkar nu sjunga på sista visan..åtminstone om rapporterna om viss oenighet i militärledningen ändå stämmer. Hon som vann valet 1990 har sedan dess tillbringat den mesta tiden i husarrest...och den skrämda kuppledningen har sökt hindra henne på alla sätt att inta sin roll i det burmesiska samhället. Men, de kommer inte att lyckas. Däremot lyckas de skapa en kvinnlig moralisk ledare av global rang...På samma sätt som apartheidregimen av rädsla höll Mandela fängslad kommer Aung San Suu Kyi en dag att bli fri och då spela en oerhört viktig roll för Burmas utveckling.
Det är gott och väl med EU-protester och krav på agerande mot vapenexport o d via FN:s säkerhetsråd. Men skurkregimer tnederar att hålla ihop...Nu väntar jag därför på ett växande folkligt engagemang och de stora globala konserterna till förmån för Free Aung San Suu Kyi....och att Burma blir kvitt förtryckarregimen!!!!!
Denna regim som håller Burma i ett järngrepp verkar nu sjunga på sista visan..åtminstone om rapporterna om viss oenighet i militärledningen ändå stämmer. Hon som vann valet 1990 har sedan dess tillbringat den mesta tiden i husarrest...och den skrämda kuppledningen har sökt hindra henne på alla sätt att inta sin roll i det burmesiska samhället. Men, de kommer inte att lyckas. Däremot lyckas de skapa en kvinnlig moralisk ledare av global rang...På samma sätt som apartheidregimen av rädsla höll Mandela fängslad kommer Aung San Suu Kyi en dag att bli fri och då spela en oerhört viktig roll för Burmas utveckling.
Det är gott och väl med EU-protester och krav på agerande mot vapenexport o d via FN:s säkerhetsråd. Men skurkregimer tnederar att hålla ihop...Nu väntar jag därför på ett växande folkligt engagemang och de stora globala konserterna till förmån för Free Aung San Suu Kyi....och att Burma blir kvitt förtryckarregimen!!!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)