Turkiets konstitution är problemet

Jag gillar idén om Författningsdomstol. En domstol som dömer av så att inte dagens politiker misshandlar gällande konstitution för egna syften. Vi har ja olika exempel på författningsdomstolar i världen. Det är klart att de enskilda domarna i domstolen påverkar hur grundlagen tolkas över tid, men i grund och botten så handlar det ju om att hävda konstitutionen. Sedan beror det ju på hur den är skriven förstås. I vissa fall väldigt översiktlig och i andra väldigt detaljerad. Oavsett - makten över konstitutionen ligger i parlamentet och därmed hos väljarna.

I Turkiets fall så har nu Författningdomstolen ännu en gång visat på det absurda i den gällande konstitutionen. Det går att förbjuda valda företrädare i öppna val och ett politiskt parti som DTP. För ett år sedan gällde diskussionen AK-partiet - om dagens president- och regeringsparti skulle förbjudas. Det har länge varit uppenbart att Turkiet behöver förnya sin konstitution, men det finns inte tillräckligt underlag i parlamentet för detta. Socialdemokraternas syskonparti i socialistinternationalen - det nationalistiska CHP - borde förmås ta ansvar för de brister som finns och uppmanas att medverka till en förnyad konstitution. Jag häpnar över att socialdemokratiska företrädare som Evin Cetin istället för att jobba internt - kräver att EU ska sluta förhandla om medlemsskap på grund av detta. Tror Evin eller andra att det skulle bli en ny konstitution av detta? Utnyttja istället era kontakter till att förmå CHP att ändra hållning. Turkiets förändringsvilliga regering behöver stöd - inte dörrar slängda i ansiktet.

Utrikesrådet talade tydligt om Mellanöstern

Det var med stort intresse som jag följde utvecklingen inför och under Utrieksrådets sammanträde i Bryssel igår. Ja, med Lissabon-avtalet på plats så kallas numer den församling som sköter EU:s utrikespolitiska frågor - Utrikesråd. De hade flera viktiga frågor att ta ställning till - men särskilt intresserade jag mig för slutsatserna om Mellanöstern.

Här är det viktigt med den tydlighet som EU kunde tala - både om bosättningar, om gränser och om ockupation och internationell rätt. Bra också med tydligheten om Gaza. Frågan om Jerusalems status som huvudstad för två stater - både Israel och Palestina - som lever i fred med varandra var viktig att markera. Det som nu händer kan förhoppningsvis leda till att det skapas ett litet fönster för nya förhandlingar och i bästa fall en återupptagen fredsprocess. Klart att EU:s tydlighet väckte irritation i den Israeliska regeringen. Inte minst eftersom de förstår att detta inte innebär oenighet mellan EU:s och USA:s hållning.

För alla oss som vill säkra att Israelerna äntligen får fred och erkända gränser, inte behöver bygga murar eller skyddsrum - är det nödvändigt att se vikten av att Palestinierna verkligen får en livskraftig och fungerande stat. Nuvarande situation är ohållbar i längden och det vet alla. Det krävs mer likvärdiga parter som fullt ut kan ta ansvar för en verklig fred. En stat som inte får förutsättningar att vara livskraftig innebär ett hot mot freden i området och därför borde det vara i israelernas intresse att inte stycka upp västbanken. Det borde vara i deras intresse att säkra Jerusalem som en fredlig kosmopolitisk stad - utan murar mellan människor. En huvudstad för två fredliga länder.

I mitt bakhuvud ligger tanken på att du ska behandla andra som du vill bli behandlad själv...