Georgien o Armenien....

Idag återvänt från min utfärd till Georgien och Armenien. Har varit helt avskärmad från mitt vanliga nyhetsflöde under dessa dagar. Men å andra sidan fokuserat rejält på att ta in alla intryck. Åkte med LibDem från UK till Georgien för att på plats uppdatera oss om den politiska utvecklingen. Sedan gällde ELDR council i Yerevan, Armenien. Georgien intressant att följa inför parlamentsvalet i oktober. Det är ju ett land som alltjämt har delar av sitt territorium ockuperat, runt 300 000 internflyktingar fr både Abkhazien och Syd-Ossetien, haft en rosenrevolution 2005 som bröt med Moskva och orienterade mot EU och NATO m.m. Republican party of Georgia är ett systerparti, medlemmar i ELDR och Liberal International. De har inte ngn plats i parlamentet efter senaste valet 2008. Nu satsar de på återkomst. De har gått in i en ny allians med ett antal andra partier. Samlingsnamnet är Georgian Dream och leds av oligarken Ivanishvili. De har ännu så länge bara enats om en kort deklaration men förhandlar nu valprogram som ska lanseras på en stor manifestation den 27 maj. Ska bli intressant att ta del av. Måste säga att jag känner mig lite oroad över vårt systerpartis sällskap. Denne oligark som gjort sina £3.18 miljarder eller mer i Ryssland har ett otroligt hus i Tblisi, med eget zoo med zebror och pingviner sägs det. Han har ägnat sig åt mkt välgörenhet men nu gått in för att bli premiärminister. Hade i förra veckan sålt en stor rysk bank, för att inte bli anklagad för sina ryska intressen. Men han sägs vara en av de största privata ägarna i Gazprom. Mötte honom och kände när jag lyssnade till vad han sa, hur han sa saker och när han svarade på mina frågor, att här fanns många bottnar. Oroad blev jag, för ännu en oligark som köper sig politisk makt. Också över hans uppenbara goda kontakter med Kreml. Ingen oligark når så långt utan goda kontakter i Kreml, solklart. Så vad vill han? Ha makt. Eller också vill han vara en isbrytare för att vända utvecklingen i Georgien. Flera såg att tiden fram till valet skulle bli het. Han går ut hårt och talar om diktatur, ligger på västliga kontakter för att sätta bilden av valfusk i vardande, vill få stopp på opinionsundersökningar fr väst som visar lågt stöd för honom....I koalitionen finns starka religösa band och många anti-västliga åsikter därmed. Den georgiska ortodoxa kyrkan är banerförare för antivästliga åsikter. Själv säger sig Ivanishvili vilja normalisera förbindelserna med Ryssland. Men på frågan vad han då skulle göra blir svaret hängande i luften.... Men, den styrande majoriteten är inte änglar. Dock ska de ha heder av den fight mot korruptionen de drivit. Inte minst trafikpolisen, men även ministrar har fallit för korruption. Återstår en hel del, men de är ändå ett undantag i sin omgivning. Finns mycket som hänt till det bättre, trots tuffa förutsättningar med kriget 2008 mm. Besökte förresten ockupationslinjen och såg en av de nybyggda ryska militära anläggningarna. Uppfattade också betydelsen av att Ryssland har stor truppövning i området samtidigt med Georgiens parlamentsval... Vi hade många intressanta samtal med olika aktörer i Tblisi. Mycket tänkvärt och en utveckling jag ska följa med ny energi inför kommande val. Armenien mötte vi via landsvägen. Åkte buss fr Tblisi till Yerevan. Fantastiskt landskap, oerhört bergigt och kuperat. Men o så eländigt. Kändes som att vi körde genom ett land som människor lämnat. Byar med fler påbörjade hus, som bara somnat in halvfärdiga. Utan människor idag. Många gamla Sovjetrester och då inte bara de osande bilarna. Industribyggnad efter industribyggnad helt tomma. Yerevan visade dock en annan bild i de centrala delarna. Men våra värdar där ansåg att det var mer av Potemkinkuliss. Här hade ju val precis hållits och våra värdar Armenian National Movement hade vunnit 7 platser i parlamentet. Men de ansåg att valet visat ett omfattande valfusk, inte minst i registrering av väljare. Säker har det fuskats även om deras uppfattning att uppemot 50% av rösterna skulle vara riggade inte ansågs rimligt av andra. Talade bl.a. med EU-ambassadören på plats och han hade samma bild, att ANM överdrev. Men det är ett land med otroliga utmaningar, korruptionen föröder ekonomin och en av de jag talade med påstod att remitteringarna är större än hela statsbudgeten. De som kan lämnar landet sa man och runt 100 000 personer netto lämnade landet ifjol. Många till Ryssland på grund av språket, men också till Canada och Kina. Bor fler armenier i Ryssland än i Armenien. Mer än en miljon också i Kalifornien. Vi samtalade en hel del om diasporans roll, om korruptionen och oligarkstyret som de ansåg gällde i Armenien. Intressant, också en del tankar om den Armeniska kyrkan starka roll. Gjorde ju ett besök vid deras Heliga stol och noterar hur denna ortodoxi har stark roll för folket. Detta kyrkliga säte som låg med utsikt mot såväl lilla och stora Arrarat, berget där Noaks ark skulle strandat. Intressanta samtal om diasporan också med tanke på det besök jag gjorde i Förintelsemuseet. Givande dagar, alldeles utan att här berört intressanta samtal om läget i vårt Europa just nu. Om hopp och hopplöshet, om åtstramningar och investeringar, om oerhörda utmaningar i flera länder. Även detta väcker tankar för framtiden. Läste därför med intresse Peter Wolodarskis kolumn idag. Så rätt han har...

Åtskilliga val

Det är intensiva valdagar denna majmånad. Tänker nu inte på att Palestina misslyckats med att hålla det val som det talades om rätt länge. Avsikten var att det skulle hållits idag. Men nu är det nog en obestämd framtid som väntar. Jag hade annars varit på plats för att övervaka. Nu kan jag istället förbereda mig för annat.

Men, jag kan inte undgå att följa de val som äger rum i helgen. Först och främst i Grekland och Frankrike. Parlamentsvalet i Grekland ger en fingervisning om hur det politiska systemet kan möta den ekonomiska krisen. Här har de stora partierna skrivit under att de ska fullfölja pakten med EU, men kanske kommer nu nya partier i deras ställe. Vad har vi att lära av detta. Tänker på vikten av att vi stärker och inte försvagar demokratin, stärker MR och våra värden i EU.

Känner självklart vånda inför de framgångar som högerextrema kan nå på flera ställen. Denna vånda sträcker sig även ut över andra delar av Europa. Frankrike stänger om 8 timmar sin kampanj inför presidentvalet. Alla förväntar sig att Hollande ska vinna valet på söndag. Möjligt, men Sarkozy har tagit in på slutet. Det handlar förstås om hur mobiliseringen lyckas. Här har ju Sarkozy lockat Marine Le Pens väljare. Noterade att Bayrou igår efter mycket analys sa att han personligen skulle välja Hollande, inte för att han sympatiserade med vänstern eller gillade hans program. Nej skälet för att inte bara avstå denna gång var att han ogillade Sarkozys vägval så mycket. Han beskrev att Sarkozys budskap var våldsamt och att han riktade in sig på en väg där han inte kan finna några av de värden han själv stod för. Ja, detta blir spännande att följa.

Oavsett vilken som vinner på söndag kommer det att påverka vad som händer den 10 och 17 juni, då en ny Nationalförsamling ska väljas. Om Sarkozy förlorar, lämnar han då före valet? Vad händer då med hans UMP? En snabb maktkamp eller kommer de att splittras eller ätas upp av Le Pen? Kanske också Bayrou? Här kan ju också möjligheterna för den blivande presidenten avgöras i mångt och mycket. Den här perioden har ju Sarkozy haft en tydlig majoritet i Nationalförsamlingen. Men, oaktat vem som blir president behöver det inte vara fallet efter juni. Det har ju visat sig hur lätt detta varit för Obama? Men, oaktat kan här nya förutsättningar skapas för flera delar av EU-samarbetet. Detta då oaktat det val som hålls i Grekland, det som kan följa i Holland och den folkomröstning som kommer om Finanspakten i Irland i slutet av månaden. Det känns som en lite skakig period på nytt. Känns också som att Irlands folkomröstning ännu en gång kan komma i skuggan av franska beslut.

Kommer också att med intresse följa valen i Serbien och då inte minst för Kosovo-serberna och se vad som blir väljarnas dom men också om valet kan hållas i en lugn atmosfär. Det har ju hänt åtskilligt i Seriben, men det är många sår som ännu varar och då inte minst i Kosovo. Fick ju väldigt oroande rapporter om läget i Kosovo nyligen.

Siste men inte minst, kommer Armenien att klara att hålla ett val under ordnade former på söndag? Sist det begav sig 2008 omkom ju 8 personer och många arresterades efter våldsamma protester och anklagelser om valfusk. Det har varit omfattande försök från oss i Europarådet och de som jobbar med ganskningen av Armenien för att söka lösa upp de värsta problemen. Signalen är att det nu inte ska finnas några politiska fångar, att det val som ska hållas kan genomföras utan nya konflikter. MEN, återstår att se om de budskap vi matats med är hållbara. Själv ska jag ju besöka Armenien om en vecka, så då om inte förr kommer väl jag få chansen att se på plats. Nyfiken är jag.